Ayamun cyber-tasàunt n tsekla n Tmaziàt
ayamun
cyberrevue de littérature berbère
Numéro
5 Mars 2001
50 pages
Voici le
contenu de ce 5ème numéro:
1)_deux
textes en prose : I._ Ttrad n 2000
iseggasen, extrait version berb re de « la guerre de 2000 ans de Kateb
Yacine
2)_un article de presse:
Tamazight et 21ème siècle
3)_un poème: adlis n Waɛli,
tukkist seg ungal « tagrest urɣu »
4)_un embryon
de cyberlibrairie
|
Numéro 5 Mars 2001 I ._ CCRIF D CCRIFA
sɣur Muḥend At-Iɣil Asezger n “ Le saut dans le vide » de
P. Bellemare Instant crucial Liḥala n Ccrif d Ccrifa am neṭṭat am tin n tal tawacult. Segmi zewǧen Ccrif
yeṭweɛɛid i Ccrifa ar d-rzun ɣer kra n tmura. Maca ass yeṭakk i wayeḍ asikel.
Ccrifa terfa. Ilaq ad taf abrid akken ad teseɣleb ɣef wergaz-is ad ṭ-yawi ad tḥewwes. Ta, d taqsiṭ yeḍran
d yiwet n tmeṭṭut yebɣan ad tḥewwes ɣer Fransa. Argaz-is ur yesɛi lweqt ad
ţ-yawi ; isedhay deg-s seg wass ɣer wayeḍ. - Seg wasmi nezweǧ kečč teqqareḍ-iyi-d ad nruḥ ɣer Fransa. Mi d-yewweḍ unebdu
ad tafeḍ tawwurt ansa ad tesukkeḍ iman-ik. - Anaɣ twalaḍ, mačči deg-i i d-yekka uɣilif, d axeddim i yebɣan akka. Tura
i tefsa tallit n uxeddim, ur ilaq ara ad aɣ-truḥ kan akka. Ur nezmir ad neǧǧ
axeddim ad nelethu d uḥewwes deg tmura ibeɛden. - Ur tebɣiḍ ara. Yal ass acu ara d-tiniḍ. Wali, deg tlata n ddurtat nezmer
ad nḥewwes aṭas n tmura. - Ugaɣ temxelleḍ. Aḥewwes ilaq ad yili s lbal wessiɛ, ilaq i wemdan ad as-d-yaf
tallit yelhan. Ma yella d rrwaḥ d tuɣalin, ur ḥsiɣ d rray iqewmen. - Ilaq ad nruḥ aseggas-a. S teɣzi n yiḍ nutni d awal ɣef usikel. Ccrifa tebɣa ad terzu ɣer Fransa,
ma d Ccrif, argaz-is, segmi yerbeḥ yuɣal acemma d aqerṭiḍ, yeḥmel ad yejmeɛ
isurdiyen. Yal aseggas yezrin, Ccrifa tepwali iman-is teppiwsir, tebɣa ad
terzu ɣer Fransa mendam mazal-ip d tilemẓit. Ayen teceqlel d tirni, argaz-is ur t-yexḍi kra, mya keccment mya teffɣent.
Ccrifa teɛna ẓtẓtaq tesejba, s-yin seg wannag wis-tmanya anda i d-tezga lḥara-nnsen.
Tafat yessaɣen tamdint ; tecbeḥ maca tebɣa ad tbeddel. Teṭṭafar s wallen
tikerrusin iteddun, iweḥḥa-yas-d Rrebbi, am wakken teddunt d tirni ɣer unafag,
ad siklen ɣer Europe. Txemmem tenna azekka ad tefru taluft d Ccrif. Azekka-nni, Ccrif deg uxeddim yepmeslay d sin n yemdanen i d-yerzan ɣur-s
ad ɛeqden yiwen n ugatu n usenkid. Taswiɛt kan iṭenṭen tiliɣri : - Allu ? Anaɣ nniɣ-am ur yi-d-sɛedday ula yiwen armi ffɣen
imdanen-a yelhan ! I iɛeyyeḍ
Ccrif ɣef txeddamt-is. Argaz d tmeṭṭut-nni ḍsan mi slan i wawalen-a. ur ẓrin tal tikkelt ideg ara
s-d-siwlen deg tiliɣri i Ccrif zdat n yiberraniyen, d awalen-a i d-ipader d
imezwura. - Sulef-iyi, i s-d-terra txeddamt-is. D ibulisen i d-isawlen, ilaq ad truḥeḍ
s axxam. - Ur m-d-nnan acu uḥwaǧen ? - Nnan-iyi-d ɣef tmeṭṭut-ik. D aya.
Ccrif yesres tiliɣri, yenna i yemdanen-nni zdat-s : - Sulfet-iyi, ilaq ad nejbareɣ s axxam. Sawlen-iyi-d ibulisen, yeḍra kra
d tmeṭṭut-iw. Tura ma tebɣam ad tkemlem ameslay d yiwen deg yixeddamen-iw a
lxir a rrbeḥ, neɣ ma tebɣam uɣalet-d tikkelt nniḍen. - Nefhem-ik, ruḥ ad teɛnaḍ tameṭṭut-ik. I s-yenna wergaz-nni. Ccrif, yufa-t-id lḥal yeffeɣ yakan. Rrbeɛ tsaɛep yewweḍ ɣer tezniqt anda
yezdeɣ. Iwala tazniqt teččur s lɣaci, ibulisen d yisensayen. Ppmuqqulen d tirni
d asawen. Irgazen, tullas, wwin afus ɣer wenyir-nnsen akken ad d-rren tili ɣef
wallen, pwalin ɣer wexxam anda yezdeɣ Ccrif. Mi d-yehwa Ccrif seg tkerrust, yerra srid ɣer tewwurt n lbaẓtima akken ad
yali s axxam. Iseḥbes-it-id yiwen n ubulis : - Ulac abrid, ɛjel akkin ! - D nekk i d Ccrif.
Sawlen-iyi-d ibulisen, ur ẓriɣ ayɣer. - D kečč i d Ccrif ! A sarǧan, ata yewweḍ-d wergaz-is. Ccrif, anagar yesla i yimeslayen, tekfel-it-id tidi d tasemmaṭ ; acu
yebɣa ad as-yini akka ? Sarǧan yuẓa-d ɣer Ccrif : - D keč i d Ccrif ? - D nekk, acu yeḍran ? - D tameṭṭut-ik. Mazal ur yeḍri yihwah. Muqqel d asawen. Akken ad isikked Ccrif
acu yellan deg tama tanǧit, ilaq ad yesres afus-is ɣef wenyir-is ad yerr tili
ɣef wallen-is. Anagar yaɛqel tameṭṭut-is ɣef yiri n ṭṭaq, ibat. Yugad ad
tebru i yiman-is ɣer lqaɛ. Ma teɣli-d, ur d-yepɣima deg-s wayra iseẓhẓha. Iwala
isensayen fesren-d yiwet n tgertilt, praǧun ahat... - Ccrifa ! I d-yesmermeg Ccrif gar tuɣmas, amzun ad s-d-tsel. Acu kem-yewwin
ɣer din ? Temxelleḍ ? Ur ẓriɣ acu p-yuɣen, i yenna i sarǧan yellan
din ɣer yidis-is. Twalaḍ ! Nemceqlal iḍelli ɣef tirza ɣer Fransa, sfehmeɣ-p
ur nezmir ad nruḥ deg lawan-a... - Ula deg ḥertadum telha tirza ɣer Fransa, ɣas ulamma tekkat lgerra
tikkwal. - Bɣiɣ ad d-mmeslayeɣ ɣef yisurdiyen, mačči ɣef wakud. - Ih, walaɣ. - Acu ara yexdem yiwen tura ? - Nessawel ɣer sbiṭar, ceyɛen-d ṭṭbib n yimexlal. D wa kan i d ccɣel ilaq
ad yexdem yiwen. Deg wemḍiq anda tella tura, yiwen ur yezmir ad p-id-yexḍef. Ilaq-aɣ
win ara p-isedhun akken ad terr aḍar, ad tuɣal ɣer laɛqel-is. - Amek ad terr aḍar ? - Nemmeslay yid-s, tegzem-aɣ awal, tenna-d : Ma tugiḍ ad terzum ɣer
Fransa, ad tneggez sadda. - Ugaɣ tebda-ţ-id tselbi. - Ɣur-wen arrac ? - Asmi i d-tedda ɣur-i d tislit tegla-d s teqcict, tura tezweǧ. Tameẓṭṭut
qrib ad tuɣal d jidda, tletha d uxemmem ɣef wanag. - Ur ilaq ad nesiɣzef tallit, i yenna sarǧan i Ccrif. Sɣa ad tefcel, ad
temlelli, ur teẓri amek ara teɣli. Yerna ahubbu n waḍu deg wannag wis-tmanya yugar
win n da deg lqaɛa. Ccrif yeccef s tidi
tasemmaẓt : - Acu ilaqen ad nexdem ? - Ilaq ad taliḍ yid-neɣ, s wawal ẓiden, ad as-tweɛdeḍ tirza ɣer Fransa.
- S wayen yeḍran
akka, ur nezmir ad nesibnen tallit n wesgunfu. - Mačči d wa i d aɣbel-nneɣ tura. Sel ad ak-iniɣ : lǧar-nnwen, yeznuzun
itikkiyen, yefka-yaɣ-d sin. Kečč, sken-asen seg lembaɛd ad twalem ad tamen. - Ur nwiɣ ad tamen.
Ssneɣ-p teḥrec nezzeh. - D tidep, d kečč i ţ-yessnen fell-aɣ.
Lɣaci mazal yeţnejmaɛ-d, yeččur tazniqt. Gar-asen llan wid yebdan dduɛat
ɣur Rrebbi, ad yeslek Ccrifa. Wiyiḍ sqerdicen deg wawal : - Limer ad tneggez,
ad tfer-ex ɣef tkerrust ihin. - Ma tneggez-d,
ad teɣli berra i tgertilt i s-d-fesren isensayen. Yiwet n tmettut, tessawal d asawen i
Ccrifa : - Neggez-d ! Neggez-d ! ẓad tellzeḍ. riɣ acu swan yergazen . Ccrif d sarǧan bdan tikli d asawen ɣer wannag wis-tmanya. Lḥara teččur s
yibulisen d yixeddamen n sbiṭar. Yiwet n tmeṭṭut s tlaba n ṭebbat, tunez ɣer berra
seg ṭṭaq, teţmeslay d Ccrifa : - Ata da wergaz-im, yebɣa ad am-d-yini
kra yimeslayen ara kem-yesferḥen. Ur ţembiwil, ur sikkid sadda. - Teffeɣ seg ṭṭaq n tnawalt, ur nezmir ad p-naweḍ. I d-isefhem yiwen n
ubulis Ccrif. - Zeg-d zdat n ṭṭbib, i s-d-yerna awal sarǧan. Ur ţ-sefqaɛ ara,
ader-as-d tilufa yelhan. Ccrif yekna, isuffeɣ iman-is seg ṭṭaq, yezlez mi isakked sadda ; am
tkerrusin am yemdanen ţbinen-d gar wallen-is d ibeɛɛucen. Abeḥri d asemmaḍ yekkat-it-id
ɣer wudem. Yugad ad yefk asekkud ɣer yidis anda tella tmeṭṭut-is. Ccrifa, seg wemḍiq anda tella, werǧin tḥerrek. Tesikkid ɣer zdat. - Ccrifa ! I isawel Ccrif
i tmeṭṭut-is, s taɣect texneq. Yeẓra ur s-d-tesli ara, isuɣ : - Ccrifa ! - Ur sefqaɛ ara iman-ik. I s-d-yenna sarǧan deffir-s. - D argaz-is kečč ? I t-yesteqsa ṭṭbib. - Ih d argaz-is, neɣ tenwiḍ usiɣ-d ad reqɛeɣ tiqqit ? Aqli da, a
Ccrifa, ur payes ara. - Ma ur nunag aseggas-a, ad neggzeɣ. I s-d-tenna Ccrifa. Tesliḍ-iyi-d ?
Ad neggzeɣ. Dayen ɛyiɣ ! - Ur pagad, ddurt i d-iteddun ad nerkeb tababurt ad nessikel ɣer Fransa.
Fehmeɣ-kem, aṭas-aya segmi ugiɣ ad am-d-ḥesseɣ . Sarǧan yefka-d itikkiyen i Ccrif. - Wali a Ccrifa. Anagar sliɣ s tedyant yeḍran, uzzleɣ uɣeɣ-d sin n
yitikkiyen. Atna da. Ccrif yeţmiẓid ɣer berra yeskuna itikkiyen. Ccrifa, s lemḥadra, tebren-d
aqerruy-is tesakked-d ɣer tama n Ccrif : - D tideţ tuɣeḍ-d
itikkiyen ? - D tideţ yuɣ-d ! I s-d-yerra awal ṭṭbib. Akka tefra tedyant. Rǧu ad
kem-nɛin ad tkecmeḍ s axxam. - Akka ih, i s-d-tenna Ccrifa. Ma yesqecmeɛ fell-i ad neggzeɣ. Ccrif iseggra-d awal : - Aqli ad kem-raǧuɣ deg wexxam. Yiwen n ubulis, zzin-as-d s wemrar i wammas-is, yuli ad yawi Ccrifa. Mi
yewweḍ zdat-s, yennul-as afus yenṭeḍ deg-s izuɣer-iţ-id armi d ṭṭaq, subben-d
i sin ɣer texxamt. Din din Ccrif yeɛna-ţ yeṭṭef-iţ deg yiɣil, yenna-yas : - Acu kem-yuɣen
mi tewḍeḍ ɣer ccɣel am wa ? Temxelleḍ ? Ɛni s nniya-m dili tebriḍ
iman-im d aksar ? - Tuɣeḍ-d itikkiyen ? I testeqsa-t Ccrifa. - Nezmer ad nini ih. Ddurt i d-iteddun ad nruḥ. - Ur ddireɣ ur mmuteɣ armi wwḍeɣ iswi-inu. Atan teslim acu i d-yenna,
ad tilim d inagan : Ccrif, argaz-iw, yellan da, yeqqen-iyi, ad nunag ddurt
i d-iteddun ɣer Fransa. Win inekkren gar-awen mačči d argaz . Anagar tekfa Ccrifa ameslay, teḍsa. Inagan yellan din baten. - Ɣef wacu teḍsiḍ akka ? I ţ-yesteqsa wergaz-is. - Sqecmiɛeɣ fell-awen. I s-d-terra Ccrifa. Anaɣ meqqar ur tcukkteḍ ara ad
ḍeggreɣ iman-iw ɣef wanag ? - Acu i d-teqqareḍ ? Kem tewḍeḍ ɣer lmut tbeddeḍ ɣef yiri n ṭṭaq. Ur
twalaḍ limer tecgeḍ ? - Ur lliɣ d tameslubt ; ɛusseɣ iman-iw. Ccrifa tewwi afus-is
ɣer lxiḍ i d-yezzin i tammast-is. Yiwen ur s-yeţwalleh acku yezga-d deg wemḍiq
n waggus. - Twalaḍ, mendedeɣ i kra yellan. Terna teḍsa - Sulef-iyi a tameṭṭut.
I s-yegzem taḍsa sarǧan. Akken ad taliḍ ɣef yiri n ṭṭaq, ur teţagadeḍ aɣelluy
sadda, ilaq lxiḍ-nni i teqqneḍ ɣer tammast-im ad yeţwaqqen ɣer kra. Ugaɣ
teţţuḍ. Ccrifa tbat mi twala
lxiḍ yeqqen ɣer tammast-is kan. Seg zgelli neţţat d turart s terwiḥt-is. Din
din temlelli, teɣli. Ïṭbib yuzzel-d ɣur-s.
- Uɣal akkin, nekk i
ţ-yessnen, ẓẓriɣ amek ara s-xedmeɣ .
Yefka-yas sin n yiserfiqen,
am win yebɣan ad yerr ţţar ɣef wayen yeḍran yid-s. Ccrifa teldi-d allen-is.
- Ur ţagad aqli
da. I s-yenna Ccrif.
Asezger n Muḥend At-Iɣil II._Ttrad n
2000 iseggasen (tukkist) Tiɣri n tulawin Snat n telmeẓyin la cennunt "aḥawzi", ccna ifazen di
Tlemsan.Tamezwarut teâtâtejguggul deg ifurkawen n tezmmurt, ma d tis-snat, tekka-d
si taɛwint, tugem-ed, asagem ɣef uqerru-yis. Amekasa, agemmaḍ, yeṭtef-asent-id
tajewwaqt. Talilt n Telmeẓyin A Tlemsan, i ẓidet tnezduɣt di laɛli-inem ! Teččureḍ d tullas tucbiḥin tid yeţţirriqen amzun d aẓref AMEKSA ( i yiman-is) Anwa
izemren ad yeḥseb itran ? Anwa yeẓran acḥal iberdan Tilmẓit-inna
yeţţejguggulen Deg uɣerraybu n tzemmurt Tazemmurt tekkat teţru NDT Acḥal
iberdan I
tecna taɣect-a Tlemẓit-inna
ikennun Iwakken ad tḥess i wesbebec n taɛwinin. Anwa
izemren ad yeḥseb itran ? Anwa yeẓran acḥal n telmeẓyin Anwa
yeẓran acḥal n telmeẓyin Anwa
yeẓran acḥal iberdan I
tecna taɣect-a ? Yuẓa-d umeksa ɣer yiwet di telmẓyin, yuɣal ɣer tayeḍ AMEKSA: A taqcict, ɣezzifit fell-am
wussan Ussan daɣ d tikkerkas ɣezzifen Ɣezzifi
fell-am wussan deg-mi
la-teâtâtejgguguleḍ di
tzemmurt tazemmurt
tekkat teâtru si
rrif ɣer wayeḍ igenni d ayla-inem am
yiṭij uddir la teâtâtejgguguleḍ si
rrif ɣer wayeḍ igenni d aylan-inem tamurt
yakk tedleḍ-ât ɣef yiwet n tikkelt Iṭij mi yeɣli ira ad kem-yesseddu Turez-ikem
tzemmurt neâtâtat d taɛwint. I zeggiget taɣect n tihin i d-yeâtâtagmen Anhant
n tala ɣer igerzan-is …….. Iẓdem-ed yiwen usenbar:Ameksa yessusem.Iqeddem-it
s ijelkkaḍ, yuɣal yessaẓ-ed ayis-is ɣer tama n teḥdayin. ASENBAR: A tiqcicin, ur twalamt ara Agellid
Yaɣmurasen? TILEMẓIT
1ut: Yaɣmursen
?... TILEMẓIT
Tis-snat: Ata-n
deg wexxam-is ASENBAR: Anida akk-a yella lberj-is
? TILEMẓIT
1ut: Lberj-is
? TILEMẓIT
2t: Ur
yesɛi ara lberj ! ASENBAR: (iḥar) Inemt-iyi
ihi anida yezdeɣ ! TILEMẓIT
1ut: Anida
i s-yehwa i yeâtâtili. Yak
axxam-ines d aqlaqal ... TILEMẓIT
2t: Yak
axxam-ines d arabaɛ ! TILEMẓIT
1ut: Axxam-ines
yeâtferfir Iga
s wenẓad n welɣem. ASENBAR: Ameslay dayen ! A-kent-qqareɣ Anida
yella ugellid, agellid Yaɣmurasen. Ad d-yekcem Yeɣmurasen.Yeẓzu aqiḍun
zdat usayes, yernu yessers 3 iqerra iluxert seddaw uqazan, amzun d inyen.
Yessaɣ times, yuɣal yeqqim xmat-xmat, ur t-id-iwala ara usenbar. TILEMẓIT
1ut: Yaɣmurasen
? ... TILEMẓIT
2t: Aɛni
ur teţwaliḍ ara ? ata-n da ! TILEMẓIT
1ut: La-yeâtmeyyig
deg uqiḍun. S iɣallen-is i d-yekkes
agerruj Ger
igeldan akka am kečč. TILEMẓIT
2t: Iqerra icenga-ines uɣalen D
inyen i tasilt ……… TILEMẓIT
1ut: Yaɣmurasen
s timmad-is, Win
yessulin Lmeɣreb-Alemmas, Ata-n la yesmmendig i tmes Am
neâtâta mamenwal. Asenbar yekna ɣer wemnar uqiḍun. Tilmeẓyin uẓzant akkin. ASENBAR: A sidi Yaɣmurasen Adrum-ik
meqqer I
t-id-yeǧǧan d Idris Amenzu YA½MURASEN: Ahat
! Acu di ddunit-a, Anagar
uzzal ma neţkel fell-as. Yeffeɣ asayes. Tefrent-ât tullas-nni. ASENBAR: (i yiman-is) Akka
i d azger ! Akka i d afellaḥ ! Anef-as, ad d-ẓreɣ meqqar Agellid
c CcerQ …… Ikcem-ed Agellid n Ccerq Abu-Zakkaria. ASENBAR: A Sidi Abu-Zakkaria Yaɣmurasen
ixdaɛ-ik. Imsafa
neâtâta d Rracid, Agellid
n Lɣerb….. ABU-ZAKKARIA: Axeddaɛ ad ixelles ASENBAR: Tlemsan teshel a-ât-neṭtef Mi ât-neṭtef anida yella lɛerc Ad
d-yas ddaw-ak. ABU-ZAKKARIA: Ad rekkḍeɣ Tlemsen Yerna
alamma ɛeggneɣ-as. Ɣas ad bnun ɣef uxessar neɣ
ad d-asen a-ât-sellmen. ASENBAR: Yaɣmursaen,
yessaɛẓeg amezzuɣ. Yerra-s yakk imnceggɛen-nneɣ Ur
assen-iḥess. ABU-ZAKKARIA: Ur yelli d agellid ur yelli
d aqerru D
adderwic ur nesɛi alggam ! ASENBAR: Lemḥella an lmeḥella-nneɣ Tezzi-yas-ed ssya d ssya Yeffeɣ-ed
si Tlemsan Ziɛma
ad yennaɣ Iterrasen
d takemmict Maca
ineccaben ẓedmen Ssugten tiɣrit Armi
yuɣal timendeffirt yeffer ddaw leswar…… ABU-ZAKKARIA: Yefsex di Sseḥra Ur
tkad temda i t-yeččan ! Tilmeẓyin-nni gezment asayes, s tuffra, xmat-xmat ! TILEMẓIT
1ut: Teɣli Tlemsan TILEMẓIT
2t: Iɛerruḍen ugellid n Ccerq Ad
d-rren degn-neɣ âtâtar. TILEMẓIT
1ut: La-gezzmen,
la neqqen Irgazen tulawin arrac ! Yiwen
ur uemniɛ ! ASENBAR: (i
yiman-is) Agerruj-inu
d win yulin ABU-ZAKKARIA: (urar yiwen) Ad iyi-d-tnadin argaz Ɣef
ar-a ţekleɣ Tlemsan d
Lmeɣreb-Alemmas i-mi
wexxren yakk izemniyen nnejlan
fell-aɣ. TILEMẓIT
1ut: Ar-d ssiwḍen ad nɣen Yaɣmurasen Aɣilas
ur-ǧin nekna !… TILEMẓIT
2t: Izem am win ula d ifri-ines
s lhiba-s Yiwen
ur itezzi ɣur-es Izem
ur neţserriḥ i umur-is. Tiɣratin n telmeẓyin tekcem-ed "Teɣri-n-Tulawin" TILEMẓIT
1ut: Ama
rrezg-nnteɣ, a ultma ! Aâtâta-aya
ad d-tas "Tiɣri-n-Tulawin" ! Yemma-s n Yeɣmurasen Tesswal
tafenṭazit Ɣef ugellid ternan mmi-s temmeɣ
ɣer yimi n yifis ad
t-tḥerrem deg wussan-is. "Tiɣri-n-Tulawin"
i ugellid n Ccerq TI½RI-N-TULAWIN: Yuzen-iyi-d mmi Yaɣmurasen Ad
ak-iniɣ: Ata-n
iɛeqqel-ik seg tarwa n Ɛebd-Lmumen Winna
yesdukklen Tafrit-Ugafa d amezwaru Acu
kan Kkes akk-inna lemḥella-k. ASENBAR: D yemma-s i d-yuzen ! TI½RI-N-TULAWIN: Mmi, ur-ǧin i k-yexdaɛ Yaɣmurasen
mačči d axeddaɛ ! Ɣer
imeddukkal-ik i k-ed-tekka. Sikked
axessar snekkren. Mɣen
ɣef temdint Glan-ed
s idammen. ABU-ZAKKARIA: Ad nsel i yixfawen n lɛerc Dacu
ar-a d-inin. Ad d-kecmen 2 yergazen, ixfawen n lɛerc n Lmeɣren-Alemmas Ixf Amezwaru: Yaɣmurasen, ulac nnig-es tissas Ulac win ur
t-neâtâtaggad Di lɛerc n At-Ɛebd-Elwad. Ixf wis-sin: Taɛekkemt n tgelda Anagar neţţa i s-izemren Rray ulac win ar-a yifen. Ixf Amezwaru: Tikli i d-yewwi am zik am tura taɛekkazt
ger ifassen-is tazmert-is
yiwet. TILEMẓIT
1ut: (i yiman-is) Ulac
nnig-es Yezga
yuzzel ɣef wayla n wegdud. TILEMẓIT
2t: (urar yiwen, i yiman-is) Ɣas
taswiɛt d tin imeṭtawen tacḍat-ines
nedduri-ţ. Talilt n telmeẓyin d yexfawen: Ilaq ad d-yuɣal D
neţţa i nessarem. TI½RI-N-TULAWIN: Nekk amzun d yemma-k Ukac aɣilif ma mmeslayeɣ-k Aqla-k
tewreḍ tagest deg waɛeur-ik Asmi tẓedmed ɣef Yeɣmurasen I thuddeḍ iɣallen-ik terniḍ tamert-inek Yerna
ur tfaqeḍ ! ABU-ZAKKARIA: A
yemma ziɣ isem-m tuklaleḍ-t: Tiɣri-n-Tulamwin, D
tiɣri n tulawin yerna d tideât. TI½RI-N-TULAWIN: Usiɣ ɣur-ek akken ad d-ters
talwit. ABU-ZAKKARIA: Ini-yas i Gma Yaɣmurasen Ata-n
fkiɣ-as taɛekkazt Ata-n
yezga d agellid Tlemsan
yakk d Lmeɣreb-Alemmas Kra
yellan din ddaw-as. ASENBAR: A Sidi ayen yakk i k-nniɣ Tura ad as-ed-alseɣ Yaɣmurasen
meqqer uɛebbuḍ-is Limer am nekk ur ât-yeqqim Di
Lmeɣreb-Alemmas. ABU-ZAKKARIA: ( i sin yexfawen-nni) Kečč a Ɛebbas, Mmi-s n Mendil Ixf
n Imeɣrawen Kečč daɣen a Mmi-s n Mensur Ixf
n Imhiqicen Ɣas
lset ibidi azeggaɣ Ibidi
igelliden Am
kunwi am Yeɣmurasen. I Yiman-is: Win yebḍan tagmaât yeṭtef-iţ Akka
i ţt-yeǧǧa Rruman. ASENBAR:
(i yiman-is) Uɣalen
yakk d igelliden. Mačči d kra ! Ur
ten-yeţfakka ujenwi ! Askerkec
yezga fell-i Agellid
n Ccerq ssya d afella Abu-Zakkaria
nekk ǧǧiɣ-t... Ad
dduɣ s Ssaɛid Agellid
amaynut n Lɣerb. Agens (asayes) d ilem. Ata-n Usenbar yuɣal-ed, yedda-d yid-es Ssaɛid. ASENBAR: A Sid-i, ma tesnesreḍ-aɣ
seg-sen Ma terriḍ-aɣ-ed tilelli-nneɣ Tlemsan
dɣa ḥseb-iât inek Yerna
ad yeddu uqerru ugellid-is . SSA³ID: Yaɣmurasen ulac abhim am
neţţa Ata-n ar tura d tameslayt ifellaḥen D
tameslayt idurar d yejdi I
yessawal. Ffɣen seg usayes.
Ikcem-ed Yaɣmurasen YA½MURASEN: (i yiman-is) Aql-i
bateɣ amek armi igelliden akken ma llan La
ţmeslayen ɣef Lmeɣreb-Alemmas. Yak tamurt-a ula d neâtâtat
ɣur-es isem Isem-si
Tamurt-Umaziɣ... mačči akken nniḍen... Tamurt-Umaziɣ,
Amaziɣ ... Wwḍent-ed telmeẓyin-nni. Yessusem.
Uɣalent ɣer tesga-nnsent, zdat teɛwint d tzemmurt. TILEMẓIT 1ut: Mmeslay,
rnu mmeslay ţţxil-ek ! YA½MURASEN: Ddumt di lehna, a tullas A
wi kent yeḥkan ... TILEMẓIT 2t: Aha', aha', nebɣa ad
ak-nsel Tcedha-k
tmeẓzuɣt. YA½MURASEN: Aql-aɣ d iwerdanen Yerna
tamurt d ayla-nneɣ ! Yak
tamurt-a s yisem-is Isem-is
Tamurt-Umaziɣ Amezwaru
i ât-izedɣen d amaziɣ ... TILEMẓIT 1t: Amaziɣ
! Amaziɣ ! Akal
n tlelli ! TILEMẓIT 2t: Amaziɣ
! Amaziɣ ! Akal
ur-ǧin yekna Akka
i s-ssawalen. TILEMẓIT 1t: Amaziɣ
! Amaziɣ ! Akal
n ccbaḥa ! Akal
n tlawin sut-tlelli Rrebg n nngeb ur-Þin iɣumm udem-nnsent TILEMẓIT 2t: Amaziɣ
! Amaziɣ ! Akal
n lisaɛ Akal
n tedmayin yennulen igenwan ! Akal izuɣar n lḥelfa, d iɛreqyab Akal
ideflawen d tafugt, Azrar
idurar-ik Semman-as
Atlas, Argaz
ilelli ur terẓa tɛakkemt Argaz ilelli Atlas
ibubben ddunit ɣef tuyat Akka am kečč a Yeɣmurasen Bubbent
akal amaziɣ Tezdeɣ
tlelli ! YA½MURASEN: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Anwa
akka yecfan fell-ak ! Anwa akka yeâtmeslayen
ass-a Tameslayt
n yemrawen ? Timdinin
akken ma llant ɣlint di tatut. Widak yerɣan ɣef tlelli Aten-ad
di Sseḥra neɣ deg idurar Acu
ar-a ḥewsen yemnekcam ? Imdanen d tlelli di tmurt-a Ddren
s wulac, ddren deg wulac ! TILEMẓIT 1t: Deg
ilem d weẓru Ilem
icumm-aɣ Anza
n yiḍelli d win uzekka Dinna
d imuddiren ! TILEMẓIT 2t: Acḥal d tamnukkda yuklalen
zzux Anagar
takka ma teggra-d dayen Takka ɣef iteddu umeksa Yeṭtfen
tajewwaqt Zdat
taɛwint D
tzemmurt inna ! Ad d-yakcem umeksa. Yeddem axewwiq. YA½MURASEN: Amaziɣ ! Amaziɣ ! Ggten
icengga Ggten
yemnekcam. Isem-ik
asmi slan yis-s ccarwen Deg-mi i t-nfan Deg-mi nekk ṭtfeɣ
deg-s. teţkemmil |
|
|
</div>
<div
align="center">
|
Numéro 5 Mars 2001
Retour au
Sommaire |
|
Tamazight et
21 me siècle C'est un fait indéniable que depuis le
milieu des années 40, la Langue
Amazigh a effectué un saut qualitatif considérable, malgré un environnement socio-politique
des plus hostiles. C'est en effet pendant ces années où la conscience
nationale était à son apogée que de jeunes berb rophones ont cassé un tabou
en réalisant le geste symbolique et combien humain de passer de l'oral à
l'écrit. Depuis l'amazigh a produit des oeuvres de
grande valeur dont certaines pourraient rivaliser avec ce qui existe de
meilleur de par le monde, et ce, dans tous les domaines de la connaissance.
Dans les domaines de le po sie savante et de la littérature moderne (fiction et scientifique), la
langue amaziþ a donné de tr s belles pages à l'humanité, donc à l'Alg rie,
mais l'Alg rie officielle aveuglée par un sous-développement intellectuel ne
l'a jamais su, ou feint de ne pas le savoir.
De même pour les domaines de la musique et de la peinture. Toutes ces oeuvres ont été réalisées dans la
discr tion pour ne pas dire dans la clandestinité la plus absolue, en
l'absence de l'Etat alg rien recroquevillé sur son jacobinisme et la
conscience imbécile de ses dirigeants. Pour citer tous nos hommes de culture, il
faudrait noircir beaucoup de pages, ce qui est matériellement impossible dans
ce modeste article. Aussi nous nous
contenterons de citer quelques noms, et c'est volontairement que nous les
prenons parmi ceux des pionniers qui ne sont plus de ce monde: Bélaïd At-Ali, Laïm che Ali, Slimane
Azzem, Zerrouk Allaoua, Farid Ali, Mouloud
Mammeri, Issiakhem, les Amrouche etc...chacun à sa façon, a contribué
a insérer la langue et la culture berbères
dans le 20ème Sicle. Jusqu'aux années 40 manquaient à la langue Amaziɣ
non pas un alphabet, puisqu'elle en avait 3 à sa disposition, non pas un
lexique puisque c'est une langue extrêmement riche dans sa diversité, non pas
une grammaire puisque la grammaire est homogène de Siwah à l'Atlas et de la
Méditerranée au Sénégal; jusqu'aux années 40 donc, il manquait à
Tamazight 2 qualités qu'elle a perdu à
travers ses plus de 2000 ans de persécutions, lui occasionnant une terrible
amputation: il s'agit de 2 qualités vitales qui font que sans elles une
langue n'est plus qu'un syst me
formel: 1°)_L'intercompréhension
2°)_le sentiment pour ses locuteurs
d'être une communauté linguistique Ce sont les difficultés de communication
entre les différentes régions de Berb rie qui ont contibué à amputer la
langue amaziþ de ces 2 qualités vitales. La "pax romana" syst
matiquement mise en place par nos envahisseurs successifs a été a l'origine
de cet éclatement du monde berb re: on ne se voit plus, on ne se parle plus,
et petit à petit au fil des siècles, on ne se comprend plus. Puis "loin
des yeux, loin du coeur", on ne se reconnait plus ! Ce sont les artistes berb rophones et une
rachitique chaine de radiodiffusion, maigre mais salvateur butin de guerre
arraché à la colonisation, qui ont contribué le plus à la restauration de
l'INTERCOMPREHENSION. Dans un autre niveau
Mouloud Mammeri et ses él ves
ont également contibué à la restauration de cette intercompréhension
chez les générations montantes, puisque en 1994, les néologismes (mots nouveaux)
issus du providentiel AMAWAL sont utilisés aussi bien aux Aurès qu'en
Kabylie, au Sahara qu'en pays chleuh ou rifain. De même sont communs les
"xénismes" qui ont fait irruption à partir des langues romanes et
de l'Arabe. Au-delà d'autres actions majeures (combat
pour les droits de l'homme, pour les libertés
démocratiques etc....), nul ne peut contester une production
culturelle de qualité au Mouvement Culturel berb re ces 20 derni res ann es
(revues, livres, colloques, films, logiciels etc...). Mais ce qui nous semble
être sa plus grande contribution au
renouveau de la langue, c'est le tour de force de lui avoir
restitué la 2 me qualité qui lui a été amputée dans sa longue route vers le
20 me si cle: CE SENTIMENT D'ETRE UNE COMMUNAUTE LINGUISTIQUE de la part de ses locuteurs, de
re-découvrir enfin l'importance d'être une REALITE SOCIOLOGIQUE: ce sont des
imaziþen qui parlent Tamazight. C'est un sentiment vital qui contribuera
énorm ment dans la lutte implacable qui attend Tamazight après ses victoires
politiques. Parce que pour Tamazight, le plus dur reste à faire: pour
convaincre, pour s'imposer face aux redoutables langues qui l'entourent, un
seul mot d'ordre doit s'imposer: produire, toujours produire et dans le
savoir du 21 me si cle. Sinon il n'y aura plus d'autre si cle pour la Berb rité. Pour
la re-standardisation de la langue, la seule voie est celle de la production,
et pour cela l'Etat doit remettre ses structures mentales à l'ordre du jour: 1°)_ en cessant de ruser lors de son hypoth
tique conférence nationale qui pourra s'av rer être un vrai pi ge. 2°)_ en répondant aux mots d'ordre du MCB:
institutionalisation de l'Amazigh et son enseignement du primaire à
l'Université 3°)_ en mettant tous les moyens publics de
production et de diffusion culturels à la disposition du contribuable
amaziþophone. Et ainsi
pour une fois justice lui sera rendue !!!! M. OUFREHATE publié Le
Pays N° 145 du 5-11/10/94 |
|
Numéro 5 Mars 2001 Le Poème : III._ ADLIS N WAƐLI (1) tukkist seg ungal « tagrest urɣu » n Ɛmer Mezdad,Ayamun 2000 Awi-d talwit awi-d tawant asggunfu[1][1] ad hennin
At-Ufella seddu-d seddu-d ifadden la-ssaramen timlilit a-ten-nessemlil d urawen kra ncedha neddem-it anef ad run widak yesnejlan taḍsa widak i ɣ-ed-yugmen lihana cerrgen-aɣ tasa ɛellfen teffẓen s tsusmi widak yemḥan ajerreḍ tejreḍ txabit nedda nuli d asawen ma ad aɣ-ed-walin at ddunit izerman deg uqelmun nɣil d iẓerman anagar ṭtmaɛ
n tudert d usirem a bab-igenwan i ɣ-yessidiren ar ass-a asirem tudert tagmaât ur
ten-nerwa ara a wi ddan yid-sen akka ar-d yali wass a wi ten-yufan an-nemwanas at-tidi tezga temmar ur-ǧin ggunin amnar di tegrest d agrireb cerreq neɣ ɣerreb ger izegzawen d iquranen tafsut d unebdu srewten ẓzan irden megren aḍu rwin, la-sen-yeâtsuḍu deg uqerru akal adrar tannumi yal asurif s tidi la-ɣ-ẓemmin deg wulawen ulac win ur tezdiɣ tisfi s uɣaref n weblaḍ winna ineÞren deg wesfaḥ neɣ azemzi yis-s
i teddzen akraren d imekrazen yal ssbaḥ ! neɣ amsikel d uberraḥ d wudmawen yakk yeǧǧa rrbeḥ tasusmi tbaḥ
lebɣi d abraḥ. Atmaten-nneɣ d urawen yal uraw deg-s isyaxen allaɣ-nneɣ tezdeɣ-it tatut neswa taxatemt n
meâtâtu kra din neţţu-t adrar yuli d asawen yunag inig d amerɣan yeqqel d agujil yiwen wass adrar yuɣal d amessas ddan-ţ
fell-as yerreẓ deg wammas yan
yekkaten yekkat yan yeţwali deg-s
ad timɣur terbaɛt win igezzmen igezzem win ineccren ineccer adrar yuɣal d iftaten nbedd di tiɣilt nessaɣ
taftilt neqqim dinna neggemgem agemmaḍ-in yessusem anwa akka yebnan tillas win iteẓzun di tsuqas ata-n yeggumma ad yali wass. Ddan deg wezwu[2][2] neâtbibbi deg
yedmaren anwa akka i d-iberrun i layas urǧan iẓerman araǧu yeţnejbaden ziɣen yemsed rray yugar tafrut izellun ziɣen terɣa tmurt tugar allaɣ yeţfurun ziɣen qerreḥ
ifelfel yeqqden aqcic yeâtru wezger di leɛric ajenwi icerrgen tirest allarmi
d ajgu n waɛrur yeqlaleḥ ur yeǧǧa tardast tameţţant la-t-tezzuɣur. Neqqim di ţewḥid d tideţ neggugem i tiɣilt anwa i s-yedɛan agemmun anwa i
t-yesnegren iẓekwan n taddart tbecc-iten taɣaṭ d warraw-is yerna-yasen wemdan
ibezḍan n fateryul i d-ibecc
yifis akal yuɣal d aɣerbal yeţţagmen aḍu yeţţawi-t-id d azeṭta akal yuɣal d ibidi tečča tkekkuct ulac amruj ur yezdiɣ kra acu ar-a d-teg tfaweât ma nɣumm yis-s armi nmeṭtel s tardast amuttuḍ icaben am yilis. Neǧǧa-d azebbuj
nemmut d iɛiqar eẓzu lgelba ad ak-ed-tefk uraw a malah a zik-nni tawant d tili yezgan yid-neɣ ! iger i d-yefka irden timẓin tiliwa sagrent aman ! Amdan ameɣbun
yurew-ed tilelli addud-is d ifezriren yesna ussan d wuḍan agguren d iseggasen teǧǧa-yas-ed ccama, ccama teɣza dayen kan d aḍref ur nreggel
ur ntekkes ccama tuɣal d asalas nnan ur tezgil yiwen tagelzimt win yeddan fell-as ar ass-a la-imecceḥ
deg idammen-ines awal-is win i s-yeslan ata-n yezga yeţnadi fell-as udem-is win i t-iwalan daɣen ur isebber fell-as d iswi ur yeswi d aman ur yewwiḍ win yennulen taglimt-is dayen ur ât-iteâtâtu ad as-tezgu deg tmuɣli yakk d unecfu win yesraḥen tidi-ines tuɣal-as d ccemma n Sidi-Ɛemmar teqqim dinna tenta-yas ger umeẓzuɣ d tinzar win yeswan imetman i s-ed-terqa yeswa aḥeckul n tayri tayri yessegririben tazzla daɣen ad tennejbad ad tennerni yerna ur tezgil yiwen anagar wid i ât-yeddan fell-as ad as-gen tasraft d tazeqqa ur nbubb ajgu alemmas yerna tura ggten akken yegget inijjel deg umadaɣ akken yegget di tnezruft yejdi awraɣ akken yegget deg yiger wecnaf
bu-tmecḍin la-fettin la-âtâtemɣin la-fessun la-fessin la-temɣen deg wegdud anwa ar-a sen-yerren algam mi akka temsusam ? Yella Aɛli-Abnennay ibennu Mḥend-Uccen deg umadaɣ nerbeḥ nufa-t ne©©a nedduri tura Aɛli-Abnennay yennejla Mḥend-Uccen yuɣ taddart igdel-iât fell-aɣ askaɛwew i ɣ-ed-yeâtâtagem i d awal-nneɣ asṭaɛtaɛ i la-d-yeâtsuḍu
i d tiremt-nneɣ bdan medden la-âtgen am neâtâta ifukk yiseɣ ulac
win ar-a yaggad ulac win ar-a t-id-iqarrɛen tugeât tura malen ɣur-es eddu d umeksa ad tekseḍ eddu d ṭtaleb ad teɣreḍ aql-aɣ la-neskaɛwiw akken nella ! aql-aɣ nerra-ât yakk i usuḍu
! nnefs i d-neâââtgurruɛ ulac anida ur yewwiḍ tamurt
yakk tuɣal d agudu lsan medden tikmamin akken ur d-âtâtaran ara llan wid yeddmen isegras akken ad ffẓen yiwen ur ten-id-yeâââtwali ufan-as ixef i tmeddurt
yeqqlen d tissirt la-tezzaḍ deg waktayen la-tberri deg-neɣ
armi i ɣ-terra tizitliwin ulac dayen yuɣal-aɣ ddkir
s aɛrur ɛerqen-aɣ iberdan d ilem i
neţţagem ɣas allen ldint asurif i nedda ɣer deffir i ɣ-yeţţawi nemsegla ɣer wegrireb wid iɣellin ɣlin aten-ad
glalzen rennun yerna rnan taḍsa aruḥani i ten-izedɣen nutni d
amxalef wid yeâtcummun kksen ṭtmaɛ wid yeţɣunfun ţţun aɣunfu wid yessefruyen ţţtun asefru wid yesserwaten nutni sserwaten sserwaten uzzu s leḥfa ulac arkasen tifednan
meččent igerzan uɣalen
d igelman azaglu d nutni i t-ibubben mačči d izgaren kan yak amdan d ayug aten-ad la-cennun s tmeslayt-nnsen tinna n
yezgaren a ddunit a timɣerrit a tijegdit
n twaɣit ! Wid i s-ed-isellen agemmaḍ ɣilen d asrugmet nutni d
imeṭti i ţrun ! Ru neɣ qim aclim
alim imeṭti ad yeţţuddum imeṭti a-t-isew yifis ma yeffud yeţţtak fell-as aɛerbun a-t-isew akken
yeswa idammen n warrac-nneɣ mi akka ɣellin deg umadaɣ neɣ ɣef yimi n tewwura-nnsen d ileqqaqen d iferruÞen tudert mi sen-ât-sɣersen. Neggez ma yehwa-yak kerrec adar-ik egzer udem-ik dayen teṭtef-ik tcerrkeât taylewt s-wayes i d-tluleḍ
teččur ifukk-ak waɛwin a-k-aggint temẓin a-k-id-tessusef tgella. |
|
Numéro 5 Mars 2001
Retour au Sommaire Pour acheter les ouvrages suivants,
nous contacter à notre adresse de messagerie électronique: ayamun2@hotmail.com Adresses Web:http://ayamun.ifrance.com
allen n tayri de Mohand Aït-Ighil, recueil de nouvelles, 110 pages tagrest ur$u
de Amer Mezdad, roman, 185 pages NOUVEAU : Mohand Ait-Ighil vient de publier un livre, Atlanta.
Il s’agit d’un recueil de 06 récits d’après
P.BELLEMARE et d’une pièce de
TCHEKOV. Ces 3 ouvrages sont
disponibles en librairie. Grâce à ACAA, des exemplaires du roman « tagrest
ur$u» sont disponibles pour les
enseignants qui les remettront gratuitement à leurs él ves . Les
enseignants intéressés pourront nous contacter par E_mail. Il faut faire vite, le stock est
limité ! Egalement
parus cette année et disponibles en librairie ces 2 romans : Yugar icerrig tafaweţ de Ḥmed Nekkar Tasga n ṭtlam
de Saɛid Iɛemrac |