ayamun cyber-tasγunt n tsekla n Tmaziγt
ayamun
cyberrevue
de lttérature berbère
Numéro
24 Mai
2006
55 pages
Pour
exploiter ces textes berbères, les polices de caractères AMAZ, TIFINA, AMAZIGH ARIAL sont parfois
nécessaires. Ces polices peuvent être téléchargées depuis le web, ou en
cliquant ici : http:/ayamun.ifrance.com/Fontes
amazighes.zip
De préférence,
les textes doivent être convertis et lus en Word.
3°) _ Une
interview inédite: entretien
avec Tahar Ouseddik par Mohand Ait-Ighil
4°)_Le texte rare
( extrait de « Articles de dialectologie berbère » par ANDRE
BASSET :
Sur la toponymie berbère et spécialement sur la toponymie chaouia des Ait Frah' (Département de Constantine)
7°)_Adresse de messagerie électronique
Numéro
24 Mai 2006
Police Gentium
Tuɤalin n
uqcic ijaḥen
sγur Kamal Bouamara
Akken netteg deg tfelwa[1]-nni n zik sut krad n
wudmawen, reqqmeɤ-d da, i ucrah-inu yezgan deg wul, tisirit-nni i aɤ-d-yewwi
Sidna Ɛisa deg yiwet n teqsiṭ. Tahregt[2] i iyi-d-yettarran rruḥ d
tayuga ; imi tt-ğğiɤ tefruri ur teddukkel, ɤurwet ad tɤilem ttnadiɤ ad
d-ssekneɤ yella kra n urebbit i d-yekkan nnig-i, neɤ yella win-nniḍen i d-rriɤ
ddaw-aw.
Imil, ma yessuter-d seg-i yimeɤri kra n nniya, yezmer ad iqelleb
fell-as, ma yufa-tt, deg teklut[3]-inu. Din, ad iyi-d-yaf, nekki, am yimweddi deg yiwet n tesga n tfelwit,
dduriɤ tili n uqcic ijaḥen ; ad iyi-d-yaf uɤaleɤ ɤef tgecrar, am netta,
ttecmumuḥeɤ, maca udem-iw yeččur d imeṭṭi.
Aqcic Ijaḥen
Asmi tfukk lɤiba-nni ɤezzifen, aqcic ijaḥen yeɛya deg
tirga ur t-nessufuɤ sani, yeɛya deg yiman-is. Deg tlemmast n ẓẓelṭ ideg yella,
yemmekti-d udem n baba-s ; yemmekti-d taxxamt-nni ur nelli d tadeyqant
anda akken d-tkennu ɤur-s yemma-s nnig n wusu ; tibḥirt-nni yeččuren d
aman n leḥlu seg wanda iḥemmel ad yeffel – acku ur tettwaferreg ara ;
gma-s ameqqran, amecḥaḥ-nni, ur iḥemmel ara maḍi, maca mazal ijmeɛ-as amur-ines
deg wayla – rnu, ɤas akken dayen ijaḥ, ur izmir ara ad t-iserref. Mi d-yemmekta
akk aya, aqcic inna i yiman-is : « Ur ufiɤ ara sseɛd … ur ssineɤ ara
ad ssiɤezfeɤ, nnig n waya, jjiḥ-nni ɤef ttnadiɤ imi ur ufiɤ ara sseɛd. »
– Ah ! i imeyyez uqcic ɤef baba-s, ammer yumin mmuteɤ, ɤas akken
yenɤa-t wurrif fell-i, ɤas akken ccḍeɤ tili ahat ad yecreh mi ara iyi-d-iẓer !
Ah ! i wasmi ara d-uɤaleɤ ɤur-s am yigellil, tanyirt deg lqaɛɛa yuli-tt yiɤed,
wissen d acu ara xedmeɤ ticki ara iyi-d-yessenker s ufus-is, ad
iyi-d-yini : « Kcem s axxam, a mmi … » ?
Dɤa aqcic, s wannuz, yuɤ abrid-is.
Mi ibded ɤef tewrirt,
iwala ssquf n yixxamen sduxxunen. Iḍ, yeɤli-d ya ; maca yegguni tiliwin n
yiḍ iwakken ad d-rrent cwiṭ talaba i lḥif ideg yella. Γef lbeɛd, tesla i taɤect n baba-s : tigecrar-is fecclent. Yeɤli,
yeffer udem-is gar yiffasen-is, acku yessetḥa seg leḥya-ines – ɤas akken yeẓra
ilul-d d mmi-s n leḥlal. Yenɤa-t-id laẓ ; anagar kra n yiɛeqqayen n ubelluḍ
aẓidan, yerra d učči-ines am win tetten yilfan ɤef yuɤal d ameksa, i
as-d-yeggran deg yiwen n uḍfas n ubalṭun-ines yehban merra. Iwala ssewjaden-d
imensi. Iferreẓ yemma-s, d tamezwarut, tleḥḥu ɤef uderbuẓ. Yuder-d tawrirt-nni
s tazzla, ur yesbir ara ; yekcem ɤer ufrag , aqjun-is ur t-neɛqil,
yesseglaf-d fell-as. Ira ad yemmeslay d waklan-nni, maca ur gin ara deg-s
laman ; dɤa wexxren, ğğan-as abrid ; ruḥen sawlen-d i bab n
uxxam : hatayen !
Mebla ccek, yettaraju ya ameɤrur-nni imi t-yeɛqel dindin. Yeldi iɤallen-is ;
aqcic yeqqel ɤef tgecrar zdat-s ; yeffer tanyirt-is s ufus-is azelmaḍ ;
yerfed afus-ines ayeffus, yessuter deg-s smaḥ s usuɤu :
– A baba ! A baba, ccḍeɤ ɤef
Bab n yigenwan, rniɤ ccḍeɤ fell-ak, ur uklaleɤ ara ahat ad iyi-d-tessiwleḍ ;
maca, ɤas ula am yiwen seg yixdimen-ik, aneggaru deg-sen, eğğ-iyi ad idireɤ deg
kra n tesga n uxxam-nneɤ …
Ababat n uqcic yessenker-it-id, yegr-as iɤallen :
– A mmi ! ad yeg Rebbi ass i k-id-yerran ɤur-i d aseɛdi ! S
lferḥ-nni yakk d-yeffalen seg wul-ines, dɤa yeṭṭerḍeq d imeṭṭi. Irfed-d
aqerruy-is nnig n twenza n mmi-s, yessuden-itt ; yezzi ɤer yixdimen-is,
yenna-yasen :
– Awit-d talaba yifen tiyaḍ. Selset-as timeddasin i yiḍarren-is, gret-as
deg uḍad-is taxatemt ɤlayen. Nadit-d deg udaynin aɛejmi yerwan, zlut-t.
Nawlet-d imensi n lferḥ, acku aqcic i ɤileɤ yemmut, ziɤ yedder.
Akken yeffeɤ lexber ya, yuɤ-d akk medden, yuzzel – ur yebɤi ara ad yeğğ
yiwen-niḍen ad as-yini :
– A yemma-s, aqcic-nni iɤef nettru, yuɤal-aneɤ-d.
Lferḥ-nni n at uxxam merra, i d-yulin am ccna n udekker n lexwan, yessneɤna
dadda-s. D baba-s kan i t-id-iɛerḍen armi qqimen lwaḥid ɤer yiwet n ṭṭabla ;
yesseɤleb fell-as rnu yerra fell-as tamara, degmi i ten-tecrek tbaqit. Anyir
yekres, netta yeqqim iman-is gar yimeɛraḍen, acku ula d aneggaru deg
yixdimen-nni yettwaɛreḍ. Wi ijfufren, ad d-ires ! Ḥeqqa, acuɤer mačči i
netta, werğin neffiɤ i ubrid, iwumi ara ɛellqen cciɛa ? Netta, ttif lewqam
tayri. Ilmend n leqder-nni i iquder akken gma-s, yeqbel ad yeḥder i
yimensi-nni, acku yezmer, ula d netta seg tama-s, ad as-yerḍel yiwen n yiḍ n
lferḥ.
Seg tama-niḍen, baba-s d yemma-s fkan-as awal iwakken ad zzmen aqcic-nni
ijaḥen azekka-nni, am wakken i d-yettheyyi iman-is, netta s timmad-is, ad
t-yezzem alamma d ulamek.
Tiftilin sduxxunent ɤer
yigenni. Imensi dayen ifukk. Iqeddacen-nni berzen kra yellan. Deg yiḍ, akka
imir-a, ula d yiwen ur d-yerri nnefs. At uxxam yeɛyan ɛnan iḍes wa deffir wa.
Maca, ɤas akken, nekki ḥsiɤ s yiwen n uqcic – gma-s amaẓuẓ – yellan deg texxamt
i d-yezgan ɤer tama n tin n umjaḥ. Kra yekka yiḍ armi d tafrara, aqcic yettnadi
iḍes ur t-yufi.
Tuzzmiwin n ubabat
A Rebbi, ass-a, teḍra
did-i am uqcic-nni ijaḥen yeqqlen ɤef tgecrar, udem-iw yeččur d imeṭṭi. Ma
yella mmektiɤ-d rniɤ uriɤ-d, da, tisirit-inek ilezmen, ihi d timeẓriwt ay ẓriɤ
anwa i d aqcic-inek yettwaɤurren, ttwaliɤ deg-s iman-iw ; selleɤ deg
yiman-iw tikwal, rnu ttɛawadeɤ-d deg wul-iw i yimeslayen-is d-yettalin seg lqaɛ
n lemcaq-is, s usuɤu :
– Acḥal n yimekriyen
(iqettalen) i yesɛa baba, ufan akk aɤrum ɤur-s s tuget, ma d nekki yenɤa-yi laẓ !
Ssugneɤ-d lxiq n ubabat,
seg ddefq n leḥmala yecban tin, ul-iw ifessi-d. Ssugneɤ-d
daɤen aɤilif yezwaren amezwaru ; ah ! nessugen-d ayen i aɤ-yehwan.
Umneɤ s wanect-a : d nekki iwumi yedduqus wul ticki ara beddeɤ ɤef tiɤilt
ad ttwaliɤ iqermuden izeggaɤen n uxxam iɤef nnejlaɤ. Ḥeqqa, d acu la ttrajuɤ
iwakken ad azzleɤ ɤer Uxxam, iwakken ad kecmeɤ ? Ttrajun-iyi. Ttwaliɤ ya aɛejmi-nni
yerwan d-ssawjaden … Ḥebset ! Ur d-srusut ara imensi s lɛejlan !
Ttxemmimeɤ fell-ak, ay amjaḥ ; ḥeqqa, ini-d qbel, d acu i ak-yenna baba-k,
azekka-nni, deffir yimensi n temlilit ? Ah !ɤas akken mmi-k amenzu
yestewtiw-ak-d, a wi izemren ad isell i taɤect-ik, gar yimeslayen-is, a
baba !
– Acuɤer i trewleḍ fell-i, a mmi ?
– Rewleɤ fell-ak, d tidet ? Anida ddiɤ ufiɤ-k, a baba. Werğin ttuɤ-k,
zgiɤ ḥemmleɤ-k.
– Ur sfiččiw ara. Γur-i axxam i k-iḥebsen. Suliɤ-t-id i kečč. Iwakken ad yaf yiman-ik anda
ara yeddari, anda ara yaf axeddim d liḥala n lɛali. Tisutwin xeddment. I kečč a
mmi, a win ara iyi-iwerten, ayɤer i trewleḍ fell-i ?
– Acku Axxam-nni iḥbes-iyi. Axxam, mačči d kečči, a baba.
– D nekki i t-yebnan, i kečči.
– Ahh ! ur iyi-d-tenniḍ ara akka … maca i dadda. Kečči tebniḍ Axxam
d wayen ur nelli d Axxam. Axxam d wiyiḍ i t-id-yessulin, ẓriɤ, ɤef
yisem-ik ; maca d wiyiḍ i t-id-yessulin, mačči d kečči.
– Amdan, yesri ssqef iwakken ad yesdarri aqerruy-is ddaw-as, a win tenɤa
temɤer ! Tɤileḍ tzemreḍ ad tegneḍ i waḍu ?
– Yelzem akk wanect-a n temɤer ? Llan yiẓawaliyen kter-iw i
tt-ixeddmen.
– Wid-nni d iẓawaliyen. Kečči, d aẓawali ur telliḍ. Yiwen ur yezmir ad
yenker ayla-s. Giɤ-k d amessaɛu gar-asen.
– D ayen s wacu i teḥsiḍ a baba, asmi akken i ruḥeɤ, gliɤ s wayen iwumi
zemreɤ deg ssɛaya-w. D acu iyi-inaben deg tid iwumi ur zmireɤ ad tent-awiɤ
did-i ?
– Ihi ttrika i tewwiḍ, tserrfeḍ-tt merra, am umehbul ?
– Serrfeɤ ureɤ-inek s tedfiyin[4], lemɛani-inek s tirga, tidgelt-inu s tmedyezt, tezmek-inu s ccdahi.
– Γef wakka i nɛettaben imawlan-ik ineɛmaren, zerɛen deg-k anect-a n yiseɤ ?
– Iwakken ad reqqeɤ s teftilt yifen akk tiyaḍ, wissen ahat s tfafayt
tamaynut i reqqeɤ.
– Mmekti-d taftilt yesfan, tin iɛac Musa ɤef ṭṭarma tuɤrist : tceɛɛel
ur tesruruy.
– Tɛedda fell-i Nniyya yesruɤun.
– Tin i riɤ ad ak-slemdeɤ tgellu-d s waman semmḍen. D acu i k-id-yeggran
seg yimir, ay ameɤrur-a ?
_ D aktay n tedfiyin-nni.
_ Yakk d leɛra-nni i tent-id-yeṭṭafaren.
_ Deg leɛra-nni, ḥulfaɤ s yiman-iw ɤer tama-inek a baba.
_ Ihi armi tenḥafeḍ s wamek i
d-terziḍ ɤur-i ?
– Ur ḥsiɤ, ur ḥsiɤ ara. Alarmi iyi-iskew uɤurar n tneẓruft i yerna fad
deg wul-iw.
– D lḥif-inek i ak-imlan d acu swant
ssɛaya-inek ?
– Ala, mačči d aya ! Ur
iyi-d-tesliḍ ara, a baba ? Ul-iw, seg d-yeffeɤ kra yellan, teččur-it leḥmala.
S wayen i swant merra ssɛaya-inu i d-uğğweɤ tafafayt.
_ Ihi temlaleḍ d sseɛd-ik mi tbeɛdeḍ fell-i ?
_ Ur ḥulfaɤ ara beɛdeɤ fell-ak.
_ Ihi d acu k-id-yerran ? Hder.
_ Ur ḥsiɤ ara. Ahat d feccal.
_ D feccal, a mmi ! Amek, mačči d leḥmala ?
– Ahat daɤen d lqella n tasa d waṭṭan … Seg wacḥal aya tura, lqella n
tgella tesfcel-iyi, acku ttqewwiteɤ tarwiḥt-iw s wayen i d-tettak lexla :
ibẓaẓ d tamemt. D yir tamɛict am tin iyi-yesneɤsen seg tezmert-iw. Ikcem-iyi
layas, seg wass ɤer wass, deg yir tudert ; d ayen i yesnernan, deg
tzawara, tafafayt-nni deg wul-iw. Deg yiḍ mi ara iyi-d-iqreḥ usemmiḍ, ttmektiɤ-d
axxam n baba d wusu-inu yeččuren d taduli ; mi ara llaẓeɤ daɤen, ttmektiɤ-d
tuget-nni n wučči seg tetteɤ alamma rwiɤ deg uxxam n baba. Mi d-mmektiɤ, d ayen
kkaweɤ ; iwakken ad sebreɤ nnig n waya, ufiɤ deg yiman-iw xussent-iyi
tissas d tezmert, imil …
– Ihi aɛejmi-nni n leɛca tufiḍ-t bnin ?
Aqcic ijaḥen yeṭṭerḍeq s yimeṭṭi d nnehq, udem-is inul agnes.
– A baba ! a baba ! Tebnen-nni n ubelluḍ (n lexla) aḥlawan
mazal teqqim-d deg yumi-w, ɤas akken. Ur yelli kra-niḍen ara tt-yekksen.
– Ay ameɤbun-iw ! (i as-yenna baba-s mi t-id-yessenker) qerḥeɤ-k
ahat s umeslay. D dadda-k i yebɤan akka ; da, d netta i yettrayin. D netta
i yesɤelben fell-i armi i k-nniɤ : « Wi yeffɤen i uxxam, talwit ur
tt-yettaf ! » Maca, ḥess-iyi-d : d nekki k-id-imeslen, ihi ayen
yellan deg-k ẓriɤ-t. Ẓriɤ d acu i k-yessufɤen ɤef yiberdan ; ttrajuɤ-k-id ɤer
taggara. Din ay lliɤ … ammer iyi-d-tessawleḍ.
_ Ihi tilli k-id-mlaleɤ mebla ma qqleɤ-d, a baba ?
– D ayen yelhan i txedmeḍ mi d-tuɤaleḍ, segmi twalaḍ tuqa deg-k tezmert.
Ruḥ tura, kcem ɤer texxamt i k-id-heggan. Icaḍ, ass-a, sgunef. Azekka, tzemreḍ
ad temmeslayeḍ d dadda-k.
Tuzzmiwin
n Gma-s ameqqran
Aqcic ijaḥen yezwar dadda-s ɤer
umeslay ; yebɤa ad t-id-yerr d aksar.
– Ur nettemcabi ara nekk did-k, a dadda, i as-yenna. Ur neɛdil ara, a gma.
_ D kečči d ssebba, i as-yerra gma-s ameqqran.
_ Acuɤer d nekki ?
– Acku nekki aql-in deg ubrid ; kra yeffɤen i ubrid, tɛum deg-s temɤer.
_ Ihi ur zmireɤ ad d-ifrireɤ ala s leɛyub ?
– Ala ara k-id-yerren ɤur-s iwumi ara tsemmiḍ iseɤ, ayen i d-yeggran senɤes
seg-s.
– D anegzum-a ay uggadeɤ. Ayen daɤen ara tesnegreḍ akken yusa-s sɤur
Baba-tneɤ.
– Ala ! Mačči d asenger : d asenɤes, i ak-nniɤ.
– Sliɤ-ak-in. Maca akka daɤen ay uɤaleɤ sneɤseɤ seg yisɤan-iw.
– Γef waya i ten-id-tufiḍ tura. Ilaq ad ciḍen deg-k ! Fhem-iyi-d mliḥ :
mačči d asenɤes i d-sutreɤ deg-k, d acayaḍ n Nniya, iwakken iɛeqqayen yeggten
rnu jfufren deg uksum-ik d rruḥ-ik ad ddakklen am yiwen ; iwakken kra n
yir yellan deg-k ad yessuṭeḍ ayen yelhan ; akken, kra yelhan deg-k ad
yeknu i …
– Ihi, d acayaḍ n Nniya-nni ay ttnadiɤ, ay ufiɤ deg Tneẓruft (rnu ahat
ur ixulef ara aṭas ayen ɤef iyi-d-tettmeslayeḍ).
– Ma tebɤiḍ tidet, ad ak-id-iniɤ : nekki, bɤiɤ ad sɤelbeɤ fell-ak.
– Baba-tneɤ ur iyi-id-ittmeslay ara, am kečči, s ẓẓur.
– Ẓriɤ d acu i ak-yenna Baba-tneɤ. Ur iban wayra, ur d-ittferrih ara
awal, tura. Dɤa, akken i ak-yehwa senṭeq-it-d. Maca nekki ssneɤ tidmi-ines ɤur
yixdimen-is ; ala nekki d-yeqqimen d ṭṭamen. Wi ibɤan ad ifhem Baba-tneɤ,
ilaq ad iyi-d-isell.
– Selleɤ-as mliḥ mebla (ma sliɤ-ak i) kečči.
– Akka i tɤileḍ ! Ẓriɤ, ur tfehmeḍ ara akken ilaq. Ur ggiten ara
yiberdan yessufuɤen ɤer wawal n Baba-tneɤ iwakken ad as-nsell. Yiwen n ubrid
kan i yellan iwakken ad t-nḥemmel, iwakken ad nili lwaḥid deg wul-is.
_ Deg uxxam-is.
– Γer din i tettawi leḥmala-nni ; tettwaliḍ tura mi d-tuɤaleḍ.
In-iyi-d tura, d acu k-yeğğan trewleḍ ?
– Ur ḥulfaɤ ara s Uxxam d ameɤrad[5]. Nekki yakan ur ufiɤ ara iman-iw d ummid deg win i tebɤam ad iliɤ.
Ssugneɤ-d, nnig lebɤi-w, idelsan-niḍen, timura-niḍen, iberdan yellan yakan i tazzla
yakk d wid ur d-nelli ara ɛad. Ḥulfaɤ deg yiman-iw am umdan yebɤan ad iruḥ. Dɤa,
ruḥeɤ.
– Xemmem akka cwiṭ, amek ara teḍru did-neɤ ammer xdimeɤ am kečči, rewleɤ
ğğiɤ Axxam n Baba-tneɤ. Tilli ur d-tufiḍ i d-ğğan yixdimen d yimakaren seg
wayla-nneɤ.
– D acu iyi-inaben deg wayla-nneɤ, degmi i lhiɤ d ssɛaya-niḍen …
– Tcaḍ temɤer deg-k. Teffɤeḍ i Ubrid, a gma. Anwa axrib seg d-yeffeɤ
umdan, tura ad tɛelmeḍ ma yella werɛad teẓriḍ. S yiɤil i d-yeffeɤ ; iɤelli-d
am teɛkemt seg taẓeyt, kra n tikkelt deg ara t-yeğğ Yiman ur t-id-ireffed ara d
asawen. Ur t-lemmed ara seg wiyaḍ : iɛeqqayen-nni yemsezwaren, wid-nni i
k-id-igan d amdan, ttrajun kan ala kra deg lebɤi-k neɤ kra deg feccal deg-k,
iwakken ad mceyyaren am yibawen ɤef lluḥ … Maca ayen ur tettissineḍ ara deg
ddunit-ik, d teɤzi-nni n leɛmer ilaqen i umdan iwakken yessuli-d amdan. Tura, mi d-yufrar
Yiwen, ilaq-aɤ ad t-neḥrez ! « Ṭṭef mliḥ ayen yellan deg
yifassen-ik, i as-yenna Yiman i Uneglus n Teklizt, yerna yenna-yas :
Iwakken ur ak-yettaddam yiwen taɛessabt-inek. » Ayen tesɛiḍ, d taɛessabt-nni
yakk d tgelda-nni swayes tḥekmeḍ medden d yiman-ik. Taɛessabt-nni yettɛassa-tt-id
umakar ; anda telliḍ, yella ; itezzi-yak, itezzi deg-k. Ṭṭef mliḥ,
a gma ! Ṭṭef mliḥ.
– Seg zik i serrḥeɤ i
ufus-iw, ur zemmreɤ ara ad t-kemseɤ ɤef wayla-w akka d asawen.
– Tzemreḍ : tzemreḍ ; ad ak-ɛiwneɤ. Ɛusseɤ ɤef wayla-k asmi
akken ulac-ik.
– Rnu awal-nni n Yiman ssneɤ-t, ur t-id-tenniḍ ara armi ifukk.
– D tidet, akka i yettkemmil : « Win yufraren, ad t-rreɤ d
tagejdit deg Lḥaran Bab-inu, werğin ad yeqqel ad yeffeɤ. »
– « Werğin ad yeqqel ad yeffeɤ. » Hatan wayen iyi-issagden.
_ I ma yella i sseɛd-is ?
_ Sliɤ-ak-in, ahh ! Maca lliɤ yakan deg Lḥara-nni …
– Ihi tɤelṭeḍ mi teffɤeḍ seg-s, degmi i tebɤiḍ ad tkecmeḍ ɤur-s.
_ Ẓriɤ ; ẓriɤ. Aql-in uɤaleɤ-d, d ayen illan.
– Anta ttrika i tzemreḍ ad tnadiḍ anda-niḍen, ur teṭṭuqet ara da ?
Neɤ, akken-niḍen, da kan i llant ttrikat-inek.
– Ẓriɤ tejmeɛḍ-iyi-tent.
– Tid werɛad tesserfeḍ. Bɤiɤ ad ak-iniɤ amur-nni i aɤ-izdin akken :
akal.
_ Ihi ur iyi-d-isaḥ wayra, nekki ?
– Tesɛiḍ amur-nni n ttrika ara yefk baba, ma werɛad yendim.
– D win kan ay sriɤ ; anagar aya i qebleɤ ad t-sɛuɤ.
– A win tenɤa temɤer ! Ur ak-yettcawar yiwen. Awal-a ad yeqqim
gar-aneɤ kan : amur-nni deg-s ẓẓher ; nekki ad ak-wessiɤ, wexxer
fell-as. D amur-nni i k-yessufɤen i ubrid, d ttrikat-nni i tesruḥeḍ s lemɤawla.
– Tiyaḍ ur zmireɤ ara ad gluɤ yes-sent.
– Degmi i tent-id-tufiḍ llant. Icaḍ wawal ass-a. Kcem deg leɛnaya n
uxxam.
_ D ayen ilhan, ɛyiɤ yakan.
– Ihi d aseɛdi ɛeyyu-inek ! Ṭṭes tura. Azekka, ad ak-id-temmeslay
yemma-tneɤ.
Tayemmat
Γef wayen i d-yenna dadda-k, werɛad
tecɛifeḍ, ay amjaḥ. Serreḥ i wul-ik ad d-yehder tura. Tecfiḍ amek tettḥulfuḍ s ḍrafa-nni
n yemma-k ticki ara k-teslafay akken s ufus-is yesseknawen iri-inek
amnafeq ; tecfiḍ mi ara tegneḍ akken d amnasef ɤer yiḍarren-is, mi ara
teffreḍ akken tanyirt-ik deg yirebbi-s ?
_ Acuɤer iyi-teğğiḍ akk annect-a ?
Imi s yimeṭṭi kan i d-terriḍ awal :
– Ayɤer i tettruḍ tura, a mmi ? Tuɤaleḍ-iyi-d. Asmi i k-ttrajuɤ
akken i d-mmaren akk yimeṭṭawen-iw fell-ak.
_ Mazal tettrajuḍ-iyi ?
– Zgiɤ d usirem. Yal iḍ fell-as ad ṭṭseɤ, ttxemmimeɤ, qqareɤ-as :
« Wissen, ma yella ad yissin ad d-yeldi tawwurt, ma yerza-d iḍ-a ?
Ttnadiɤ ɤef yiḍes ur t-ttafeɤ. Yal tufat, fell-as ad d-akiɤ akk ya, ttxemmimeɤ,
qqareɤ-as : « Mačči ass-a ar d-yuɤal ? » Deɛɛuɤ rennuɤ.
Deɛɛuɤ yal ass armi d ass-nni iɤef d-uɤaleḍ.
_ D ddɛawi-inem iyi-d-ijebren.
_ Ur skeɛrir ara fell-i, a mmi.
– Aql-iyi-n uɤaleɤ-d ɤur-m s wannuz, a yemma. Wali amek i d-serseɤ
tanyirt-iw ddaw wul-im ! Ula yiwet seg tedmiwin-iw n yiḍelli ur teddir
ass-a ɤur-i. Tura, mi lliɤ zdat-m, ur fhimeɤ ara mliḥ acuɤer i nnejlaɤ ɤef
Uxxam.
_ Ur tettuɤaleḍ ara ad truḥeḍ ?
_ Ur zemmreɤ ara ad ruḥeɤ.
_ D acu i k-yettawin akin ihi, ɤer berra ?
– Ur bɤiɤ ara ad xemmeɤ ɤer waya, seg wass-a d asawen : d ulac … d
iman-iw.
_ Tɤilleḍ ihi ad tafeḍ sseɛd mi tbeɛdeḍ fell-aɤ ?
_ Mačči d sseɛd iɤef ttnadiɤ.
_ Γef wacu i tettnadiḍ ihi ?
_ Ttnadiɤ … anwa i d nekki ?
_ Ahh ! d mmi-s n
yimawlan-is, d gma-s gar wayetma-s.
– Ur ttemcabiɤ ara ɤer wayetma. Anef i umeslay ɤef waya, aql-i-n rziɤ-d.
– Ad nemmeslay ad nernu. Ur ttɤil ara xulfen-k wayetma-k.
– D wa i d ccɤel-iw akka d asawen, ad wteɤ amek ara ken-id-cbuɤ.
_ Tettmeslayeḍ-d am win terẓa tmara.
– Ulac ayen yessawnen am wayen iyi-issawḍen ad mxalafeɤ d at uxxam-nneɤ.
Amecwar-a, ɤer taggara, yesskew-iyi.
_ D tidet, teɤli-d fell-ak tewser.
_ Nḥafeɤ.
– Ay ameɤbun-iw ! Ulac ccek, ahat ur tettafeḍ ara usu-inek yessa
yal iḍ, am wakken ur tettafeḍ ara tagida (ṭṭabla)-inek theyya yal tiremt n
wučči ?
– Tetteɤ ayen ttafeɤ ; lḥasun s lfakya zegzawen neɤ s tin yettwaɤen
ay ttruẓeɤ laẓ.
_ Seg laẓ kan i tenḥafeḍ meqqar ?
– Yella yiṭij n tmeddit n wass, asemmiḍ n wul n yiḍ, ijdi yettcalin deg
tniri, inujal iseg d-jerrḥen yiḍarren-iw … Kra ur iyi-d-iḥbis seg waya, maca
(annect-a, ur t-nniɤ ara i dadda) cerkeɤ, s tmara, ɤef …
_ Acuɤer teffreḍ fell-as ?
– Llan yibabiten i iqerrḥen tafekka-w (lğetta)-iw, yettruẓun leqder-iw,
yectaqen tagella (lqut) i terwiḥt-iw … Dɤa, imiren meyyzeɤ, nniɤ-as :
« Ahh ! akka, s anida ddiɤ d acrik ? » Deg targit walaɤ
axxam-nneɤ, dɤa uɤaleɤ-d.
Amjaḥ yessers tanyirt-is iwumi teslafay yemma-s s lwi.
– D acu ara txedmeḍ
tura ?
– Nniɤ-am-t-id : ad wteɤ amek ara d-cbuɤ deg dadda, ad letthuɤ d
wayla-nneɤ, ad geɤ axxam am netta …
– Ulac ccek tettxemmimeḍ ya ɤer yiwet, imi iyi-d-tenniḍ akka.
– Menwala deg-sent ad teččar ul-iw, imi d kemmi ara tt-id-ixtiren.
Eg-iyi akken tgiḍ i gma.
– A wi yufan ad tt-id-xtireɤ akken i tt-yebɤa wul-inek.
– Ulac aɤilif ! Ul-iw yextar ya. Sukkseɤ-d i temɤer-nni iyi-iwwin
akkin fell-awen. Ad aɤeɤ awal-im, xtir-d kan. Qqareɤ-am ad d-rreɤ aḍar, ad knuɤ.
Ad sseknuɤ daɤ ula d arraw-iw iwakken ad iyi-iffeɤ leɛtab ɤer tafat.
– Sel-d ; hat yella uqcic, akka imir-a, d wi ara d-telhuḍ.
– D acu i triḍ ad d-tiniḍ ? Gef wanwa i d-tettmeslayeḍ ?
– Gef gma-k amaẓuẓ ur nessaweḍ ara ɛad
mraw (10) n yiseggasen deg leɛmer-is asmi akken i truḥeḍ, win qrib akken ur teɛqileɤ
ara, rnu …
– Fakk awal-im, a yemma ; ɤef wacu i tettḥebbireḍ tura ?
– Gef win ideg tzemreḍ ad yɛeqleḍ
iman-ik, acku yettak anzi ɤur-k asmi akken i tekkreḍ ad ruḥeḍ.
– Yettcabi ɤur-i ?
–
Yettcabi ɤer win telliḍ zik, fell-as ad tekkreḍ ad truḥeḍ, mačči win n tura,
werɛad.
– Ad iyi-icabi.
– Ilaq ad ak-icabi, s lemɤawla. Hder-as, mebla ccekk, kečči ad in-isell,
ay amjaḥ. Ini-yas ayen tufiḍ deg ubrid dir-it ; ḥerz-it seg …
– D acu i kem-issufɤen akka i leɛqel-im ɤef gma ? Ahat deg ssmayem
kan i nttemcabi …
– Ala ; ala, ayen ideg tettemcabim lqay nezzeh. Tura ttḥebbireɤ
fell-aɤ ugar n wayen ttḥebbireɤ ɤef win telliḍ akken ayen iɛeddan. Yeqqar
ddeqs, rnu ur iferren ara dima tiktabin yelhan.
– D aya kan ?
– Ur yettili ara did-neɤ ugar n wayen yettili deg leɛzib.
– Ah ! D acu i ixeddem dinna ?
– Ala lxir ! Maca, mačči d at leɛzin i yettxalaḍ, d yir
imeksawen-nni ibeɛden fell-aɤ ; mačči d at tmurt-nneɤ. Yella yiwen xersum
i d-yettasen seg lbeɛd, yettawi-yas-d timɛayin.
– Ahh ! Ameksa-nni n yilfan.
– Ih, tessneḍ-t ?... Gma-k, iwakken ad as-isell, yeṭṭafar-it, yal iḍ,
ɤer udaynin ; rnu ur d-ittnejmaɛ ara alamma d luhi n yimensi, tekkat-it
temqennent ɤef wučči, iceṭṭiden-is ttriḥen mačči d kra. Tuzzmiwin ur
t-id-ttarran-t ara s abrid ; s ẓẓur kan i d-yettarra aḍar. Yal tufat ɤer
tafrara, fell-as ad d-yenker kra n yiwen deg-neɤ, iɛennu ameksa-nni s tazzla,
mi ara d-yessufeɤ akken taqeḍɛit-is, iwakken ad t-isaɛef alamma d tawwurt.
– I netta yeḥsa ur ilaq ad yeffeɤ ?
– Ula d kečči daɤen teḥsiḍ ! Yiwen n wass ad iyi-irwel, deg waya
ccekk ur yelli. Yiwen n wass ad iyi-iruḥ …
– Ala, ad as-mmeslayeɤ, a yemma. Gur-m ad kem-iffeɤ leɛqel.
– Seg-k, ẓriɤ, ad d-isell i waṭas n yimeslayen-ik. Twalaḍ amek i
k-id-ittremmiq iḍ-nni amezwaru ? Anta cciɛa i ɛellqen yismilen-nni-inek !
i tqendurt-nni n ceɛɛala i ak-yessels baba-k ! Kukraɤ ad xelḍent snat n tɤawsiwin-a
deg yixf-is, ad yernu ad imil, deg tazwara, ɤer yismilen-nni. Maca tidmi-ya,
akka imir-a, teqqel-iyi d tiselbi ; acku ammer tezmireḍ ad teḥsuḍ s lḥif-nni
akk ara temlileḍ ɤer zdat, kečči a mmi, ahat ur tettnejliḍ ara, niɤ ala ?
–
Ur ẓriɤ ara amek armi zemreɤ ğğiɤ-kem, kemmi, a yemma ?
–
Ihi, annect-a akk ini-yas-t.
–
Annect-a akk ad as-t-iniɤ, azekka deg yiḍ. Ma d tura ɤas suden-iyi deg twenza
am wasmi lliɤ akken d aṭiṭuḥ mi ara iyi-d-tettmuquleḍ ttnuddumeɤ. Yers-d fell-i
yiḍes.
–
Ruḥ ad tegneḍ. Nekki ad ruḥeɤ ad awen-id-dɛuɤ merra.
Adiwenni d Gma-s amaẓuẓ
Zdat n tewwurt n umjaḥ, tella
texxamt, ur nxus ara deg tehri ; iɤerban-is d iɛeryanen. Amjaḥ, taftilt
deg ufus-is, iteddu qbala ɤer wusu n gma-s amaẓuẓ. Yufa-t yezẓel, udem-is
yettmuqul aɤrab (lḥiḍ). Dɤa yebda yettmeslay did-s cemma-cemma, iwakken ur
yettruẓ ara deg-s naddam ma yella yeṭṭes ya.
– Bɤiɤ ad mmeslayeɤ did-k, a gma.
– D acu i k-yekksen ?
– Guleɤ tegneḍ.
– Ulayɤer iḍes i win yebɤan ad yargu.
– Tettarguḍ ɛniɤ ? Gef
wacu akka ?
– Yerza-k !! Ma yella, nekki, ur fhimeɤ ara tirga-w, mačči d kečči,
ɛuddeɤ ara iyi-tent-id-issefrun.
– Weɛrit ihi i usufeɤ ? Ḥku-iyi-tent-id ad ɛerḍeɤ, wicqa.
– Tettextireḍ, kečči, tirga-k ? Tidak-iw, nekki, ttilint d ayen i
asent-yehwan, rnu d tilelliyin nnig-iw … D acu i txeddmeḍ da ? Acuɤer i
terẓiḍ iḍes-iw ?
– Ur tgineḍ ara rnu ruḥeɤ-d ad
mmeslayeɤ did-k cemma-cemma.
– D acu i tesɛiḍ ara iyi-d-tiniḍ ?
– Ulac, ma yella terfiḍ ya.
–
Ihi, awer timlilit !
Amjaḥ
iteddu, iqsed tawwurt maca, issers, deg tɤerɤert, taftilt-nni i d-yefkan tafat
d tufsiɤt ; tafat i d-yeɤwan ɤef texxamt ; yuɤal-d, yeqqim ɤef yiri n
wusu ; deg tallast, yebda yeslafay, s llwi, i tenyirt (ikersen) n uqcic
amaẓuẓ.
–
Tettarraḍ-iyi-d awal s leɛser , nekki, werğin yeqbiḥ yiles-iw ɤer dadda. Imil,
ula d nekki, ur as-ttsusumeɤ ara dima.
Amaẓuẓ, ur nettaɤ ara awal, iqeɛɛed-d
iman-is s lɛejlan.
–
Ini-d : d gma-k i k-id-iyuznen ?
– Ala
ay amejṭuḥ ; mačči d netta, d yemma-tneɤ.
–
Yyah ! mačči s yiman-ik i d-tusiḍ.
–
Imil ruḥeɤ-d am umdakkel.
Irfed-d idis-is, issenta allen-is
deg tid n umjaḥ.
– Amek ara yili win iyi-ttilin d
amdakkel-iw ?
– Tɤellṭeḍ deg gma-tneɤ …
– Ur iyi-d-hedder ara fell-as !
Kerheɤ-t … Ul-iw yeɤcawet fell-as. Gef yidra-s i d-yeqbeḥ yiles-iw ɤur-k.
– Amek akka ?
– Ur tfehhmeḍ ara.
– Ini-d kan wicqa …
Amjaḥ ijbed-d gma-s ɤur-s,
yezzuzen-it ; amaẓuẓ, yefka-d llwi ya :
– Iḍ-nni n tuɤalin-inek, yegguma ad
iyi-d-yas yiḍes. Kra yekka yiḍ nekki d axemmem, nniɤ-as : « Ziɤen sɛiɤ
gma-nniḍen ur d-rriɤ s lexber … » Yenhez wul-iw s leğher mi k-id-walaɤ,
deg ugrag n uxxam, tleḥḥuḍ, teqqneḍ-d tamnegt (iseɤ).
– Aḥlil ! A d ismilen i d-lsiɤ,
iḍ-nni.
– Ih, ẓriɤ-k ; maca d bu
tmanegt ya. Ẓriɤ d acu i yexdem baba-tneɤ ; yegr-ak taxatemt deg uḍaḍ ;
d axatemt ur yesɛi ara dadda-tneɤ. Ur bɤiɤ ara ad steqsiɤ hedd-nniḍen
fell-ak ; ẓriɤ kan terẓiḍ-d seg lbeɛd ; i tmuɤli-inek mi neqqim ɤer ṭṭabla
…
– Telliḍ ɛniɤ gar yimeɛraḍen ?
– Emmh ! ḥsiɤ ur iyi-d-twalaḍ
ara , segmi d-ires imensi kečči, d tamuɤli ɤef lbeɛd ; ur yelli kra i
twalaḍ. Ḥsiɤ daɤen, ass-nni wis sin, truḥeḍ temmeslayeḍ d baba,d ayen ilhan,
maca wis tlata …
– Fakk awal-ik.
– Emmh ! ula yiwen n wawal n tayri
ut d-yeffiɤ seg yimi-inek !
– Tegguniḍ-iyi, ihi ?
– Mačči d kra ! Tɤileḍ ad ɤuddeɤ
dadda annect-a lemmer ur truḥeḍ ara ad temmeslayeḍ did-s, iḍ-nni ? D acu i
ufam i tmenna ? Ma yella tettcabiḍ ɤur-i, d tidet, ur ken-izdi wayra kečči
did-s.
– Wwiɤ aṭas n ddnub deg-s.
–
Yella wakka ?
–
Xersum seg yimawlan-nneɤ. Teẓriḍ, rewleɤ ɤef uxxam.
– Ih,
ẓriɤ. Aṭas aya tura, niɤ ?
–
Asmi i sɛiɤ qrib annect-il deg leɛmer.
–
Ahh ! d aya i terriḍ d ddnub ?
– Ih,
d wa i d ddnub, i d lɛar i d-ğğiɤ.
–
Asmi i tekkreḍ ad truḥeḍ, teẓriḍ d yir i txedmeḍ ?
–
Ala ; ḥulfaɤ d yiman-iw am wakken terra-yi tmara ad ruḥeɤ.
– D
acu i yeḍran seg wassen ar ass-a, armi i terriḍ tidet-nni d leɤlaḍ ?
– Nḥafeɤ.
– D
ayen i ak-yeğğan tenniḍ-d : ɤelṭeɤ ?
–
Ala ; mačči d ayen swaswa : d ayen iyi-iğğan meyyzeɤ.
– Ihi
ur tmeyyzeḍ ara deg tazwara ?
–
Meyyzeɤ, maca … icedhiyen-iw rran-as tadimt i rray-iw uzlig.
– Am
wakken i as-tt-yerra daɤen lḥif, ɤer taggara. Armi akken, ass-a, tuɤaleḍ-d terẓa-k
tmara.
– Ala, mačči d ayen, ur iyi-terẓa
ara tmara, qqleɤ-d s abrid.
– Lḥasun tugiḍ ad teqqimeḍ d win
telliḍ ya, neɤ d win tebɤiḍ ad t-tiliḍ.
– Win tebɤa temɤer-inu ad t-iliɤ.
Aqcic yessusem cwiṭ , dɤa yeṭṭrḍeq d
imeṭṭi, s leɛyaḍ :
– A gma ! d win telliḍ akken
ayen iɛeddan ay lliɤ tura. Ahh ! ini-d : ala ayen i ak-isneɤnan i
temlaleḍ deg ubrid ? Ihi, kra n wayen swayes teḥḥulhaḍ yella deg berra,
ixulfen ayen yella da, ḥaca tirga ? Ihi kra n wayen swayes teḥḥulfaḍ yella
deg-i, ḥaca timexlelt ? Ini-d : d acu i temlaleḍ deg ubrid yessayas ?
Ttxil-k ! d d acu i k-id-yerran ?
– Tlelli ɤef ttnadiɤ, truḥ-iyi ; mi ttwaṭṭfeɤ dayen, terra-yi tmara
cerkeɤ ɤef medden.
– Ttwaṭṭfeɤ da daɤen.
– Ẓriɤ, maca ad tuɤaleḍ d akli ɤef yir ibabiten ! Da, meqqar,
tcerkeḍ ɤed yimawlan-ik.
– Aḥlil ! S anda nruḥ d aklan ; heqqa, ur nezmir ad nextir, ɤas
ulamma, ɤef win ara necrek ?
– D ayen i ssarmeɤ. Lḥiɤ aṭas ɤed lbeɛd armi d anda iyi-ssawḍen yiḍarren-iw ;
am wakken iga Saul mi yeḍfer akkan tiɤyal-ines, ḍefreɤ ula d nekki
acedhi-inu ; maca, anda akken, i t-tettrağu tgelda, nekki d lḥif ay ufiɤ
din. Rnu …
– Urtezgileḍ ara abrid-ik ?
–Lḥiɤ kan ɤer zdat.
– S ttbut ? Rnu, ẓriɤ, llant tgeldiwin-nniḍen d tmura war
igelliden, i tifin.
– Anwa i k-yennan ?
– Ḥsiɤ yes-s. Ttḥulfuɤ yes-s. Ttkenniɤ iman-iw nnig-sent, ttwaliɤ deg
yal kra.
– A win tenɤa temɤer !
– Ahh ! ahh ! Aya d ayen i ak-id-yenna dadda-tneɤ. Ayɤer ara
iyi-t-id-talseḍ, tura, kečči ? Ammer tjemmɛeḍ siwa temɤer-nni, tili,
ass-a, ur d-terziḍ ara !
– Ihi, tili ur sawḍeɤ ara ad ak-issineɤ.
– Ad iyi-tessineḍ, ad iyi-tessineḍ ; din, anda akken ara k-id-afeɤ,
ad iyi- tɛeqleḍ d gma-k. Ttkenniɤ daɤen bɤiɤ ad ruḥeɤ akken ad ak-id-mlileɤ.
– Ara truḥeḍ ?
– Ur tefhimeḍ ara ? Ur iyi-d-tettgeḍ ara tissas kečč yakan, akken
ad ruḥeɤ ?
– Bɤiɤ ad ak-kkseɤ aɤbel n tuɤalin, maca ma zwareɤ kkseɤ fell-ak win n
rrwaḥ.
– Ala, ala, ur iyi-d-qqar ara akka ; ala, mačči d ayen i tebɤiḍ ad
d-tiniḍ. Ula d kečči teffɤeḍ am win iruḥen ad d-yejnu, niɤ ala ?
– Dɤa d ayen iyi-d-issekyen taẓeyt n ucrak i cerkeɤ akken.
– Acuɤer i tekniḍ ih ? Teɛyiḍ yakk annect-a ?
– Ala, werɛad ; maca cukkeɤ.
– D acu i triḍ ad d-tiniḍ ?
– Cukkeɤ seg yal kra, seg yiman-iw ; bɤiɤ ad ḥebseɤ tikli, ad zgeɤ
deg yiwen n umḍiq ; tudert yelhan swayes iyi-iweɛɛed ubabit-nni, tesḍemeɛ-iyi
… D tidet, ḥulfaɤ yes-s nezzeh, tura ; ttwakellxeɤ.
Amjaḥ yessers aqerrut-is, yeffer tamuɤli-ines gar yifassen-ines.
– Ideg tazwara ?
– Lḥiɤ aṭas ɤef wakal ur nettwazdeɤ ara.
– Deg tneẓruft (tiniri)
?
– Mačči d tiniri
dima ?
– D acu i tettnadiḍ din ?
– Akka imir-a, ur
t-fhimeɤ ara ula d nekki.
– Bedd, kker ɤef wusu,
muqel ɤer ṭṭabla, tama n usummet, din zdat n tektabt-nni yettucergen akken.
– Ttwaliɤ taremmant
teldi.
– D ameksa-nni (n
yilfan) iyi-tt-id-yewwin, iḍ-nni iɛeddan ; yeqqim kraḍ n wussan ur d-yekcim.
– D taremmant n lexla,
ih.
– Ḥsiɤ, semmumet nnig n tesmem akkin, maca ikenna-yi Rebbi lemmer ad
ffadeɤ nezzeh ad hemjeɤ deg-s.
– Twalaḍ ! Tura, zemreɤ ad ak-d-iniɤ : d fad-nni ay ttnadiɤ
deg tniri.
– Fad ur nettwakkas alamma tekkes-it tremmant-a tasemmamt.
– Ala, tesseḥmal fad-nni.
– Teẓriḍ ansa i d-tettwakkas ?
– Seg yiwen n yiger yeqqimen d asuki ; yebɛed, tikli n wass. Ulac
kra i t-id-ifergen ɤef tniri. Din, ttazzalen waman d targa ; kra n yiɛeqqayen
n lfakya tteɛlulluquen-d seg tseḍwa.
– Anwi iɛeqqayen ?
– Am wid n tebḥirt-nneɤ, maca, wi, n lexla. Din, teḥma tegnewt kra i
yekka wass.
– …
– Smuzget-iyi-d ; teẓriḍ acuɤer i k-id-ttrajuɤ iḍ-a ? Fell-as
ad d-yeɤli yiḍ ara ruḥeɤ. Iḍ-a ; iḍ-a mi ara ibeddu ad ifessex … Beggseɤ-d,
jemɛeɤ-d timeddasin-iw, iḍ-a.
– Amek ! ayen iwumi ur zmireɤ ad t-geɤ, ad t-tgeḍ
kečči ?...
– Teldiḍ-iyi-d abrid, rnu mi ara d-tekkeḍ kečči aqerruy-iw,
tkeččem-iyi-d tezmert.
– Nekki ad cerheɤ yes-k, ma d kečči ɤas ttu-yi. Ihi d acu ara tawiḍ ?
– Teẓriḍ, amaẓuẓ ur yesɛi
ara amur deg lwert. Ad ruḥeɤ ifassen-iw d ilmawen.
– Teɤziḍ ! akken yakk axir.
– D acu i tettwaliḍ anda akken myagren iberdan ?
– D taferka-nni ideg ẓẓlen yimawlan-nneɤ yemmuten.
– A dadda … (aqcic yezdi lqedd-is, yekker seg wusu ; iger-as, s ḍrafa,
iɤallen i umjaḥ, am wakken teḍref taɤect-ines) : ddu did-i.
– Anef-iyi ! anef-iyi ! ad qqimeɤ ad sebbreɤ yemma-tneɤ. Ad
tizmireḍ i yiman-is, s yiman-ik. D lawan tura. Igenni yefsex. Ruh s tsusmi.
Ahha ihi ! suden-iyi, a gma aṭiṭuḥ ; kra yellan ɤur-i d asirem tewwiḍ-t.
Jhed ! Ttu-yaɤ ; ttu-yi ! A wufan ur tettuɤaleḍ ara a gma … Ader
cemma-cemma. Aql-in ṭṭfeɤ-ak-in taftilt …
– Yyaɤ ! ṭṭef-iyi afus alamma d tawwurt.
– Gur-k tiseddarin-nni n
uderbuẓ …
|
Numéro 24 Mai 2006
Sur l’éthymologie du
mot « amazigh »
Par Messaoudi Djaafar Le terme « amazigh » n’est pas l’invention du
colonialisme français comme le disent certains ‘intellectuels’[1] arabes imbus des idées assimilatrices du
panarabisme, mais il est bien l’appellation des habitants de l’Afrique du
Nord depuis la nuit des temps. Ce terme figure dans les textes/inscriptions
de l’Egypte pharaonique de la période de Ramsis III, sous forme de Macwc[2], dans les
textes grecques et latins de l’antiquité dans lesquels il apparaît sous
diverses formes :Mazyes (Hécatée-VIème siècle A.C.), Maxyes
(Hérodote-Vème siècle A.C.), Mazax, Mazaces, Mazikes (v. Dictionnaire
latin :956) et dans les textes arabes du Moyen Age, comme ceux écrits
par Ibn-Khaldoun. Il est actuellement le terme par lequel se désignent les
locuteurs de tamazight dans plusieurs régions de Plusieurs hypothèses ont été déjà formulées au sujet de
l'ethnonyme «amazigh», mais toutes, nous semble-t-il,
sont dépourvues d'arguments convaincants, à l'exception d’une seule qui
mérite d’être mentionnée ici et même d'être soutenue par nos propres
arguments : c'est celle avancée par F. Nicolas en 1950 et reprise par K.
Prasse en 1972 et par S. Chaker en 1991. Selon ces auteurs, « amaziγ / amajeγ» serait issu du verbe
berbère « jjeγ » qui signifie dans le parler du Sud Algérien, d'Iwelmiden, « marcher
d'un pas altier / noble ». Cependant, comme l'a déjà expliqué S. Chaker
(v. Chaker, 1996 :131), il est exclu qu'un nom d'agent de
structure aMaCiC/ aMaCeC soit dérivé d'un verbe à initiale
tendue, car ce genre de verbes donnent normalement des noms d'agent de
structure aMaCCaC, e.g. : « îîes amaîîas (K.) » . Il faut
alors chercher un lexème verbal dont l'initiale est non-tendue. Le lexème en
question est bel et bien celui mentionné par Chaker , à savoir «jeγeγ »[3] qui
signifie « être brave / intrépide » (v. Alojali,
1980 :83) ; c’est en fait lui qui, par assimilation progressive, a
donné la variante « jjeγ » . à première vue, le rattachement
de «amaziγ / amajeγ » au verbe « jeγeγ » parait ne pas convenir, car
ce lexème-ci donnera plutôt «amajeγeγ »
qui n'est attesté dans aucun parler amazigh
actuel. Cependant, nous sommes quasiment certains que c'est à partir de ce
nom d'agent synchroniquement anormal que s'est développé l'ethnonyme en
question. Notre hypothèse est fondée sur un phénomène très courant en amazigh
: l'apocope. L'apocope, qui affecte les radicales dites faibles (v. Taïfi, in
Awal, 1990 :228), consiste en la chute d'un ou plusieurs phonèmes à la
finale d'un mot. Ce phénomène est attesté dans beaucoup de paires comme : «
vfut / tavfi ; iγzif / teγzi ; tukerva / aker » ; etc. « Amajeγeγ » serait
donc la forme primitive ; Donc, en guise de
récapitulation, nous avons la série dérivationnelle suivante: «jeγeγ
/ (jjeγ) amajeγeγ/
amajeγ (amaçeγ, amaheγ, amaziγ) ». Notez que cette série est
ordonnée en commençant par la forme supposée la plus primitive à la moins
primitive. [1] Je me rappelle avoir lu dans un journal de la presse
nationale, juste après l’ouverture du paysage médiatique qui a suivi les
événements d’octobre 89, un article signé par un obscure docteur nommé
Abdelkrime El-Djazaïri, dans lequel l’auteur considère le mot
« amazigh » comme étant une fabrication des Français qui tentaient
alors à diviser le peuple algérien. ( les mêmes idées ont depuis été
publiées, dans certains titres connus pour leur animosité pour tamazight, par
un autre docteur encore plus obscur, en l’occurrence Othmane Saadi). [2] Etant donné que le
système phonologique de l’ancien égyptien est dépourvu des phonèmes /z, γ/,
ceux-ci ont été donc remplacés par leurs proches correspondants / c, x / puis
/ c, c / ; quant à la lettre « w » utilisée aussi pour
transcrire les voyelles / u, o /, elle correspondrait à la voyelle berbère / ə
/ qui s’approche de /o/ surtout au contact avec les vélaires. ‘Macwc’ se
prononcerait donc [macc] très proche du touareg « Amaceγ ». [3] La racine J£ est attestée dans le
parler amazigh de Takerboust dans « ajaγiγ », le geai,
peut-être ainsi nommé pour sa noblesse ou son intrépidité par opposition à
certains oiseaux moins attirants ou craintifs. La variante de cette racine
est ZX également attestée dans le même parler dans le verbe «zux », se
pavaner, d'où le substantif «azuxzux », le dindon, très connu pour sa
démarche ostentatoire. -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Le nom de Dieu en berbère
Par Messaoudi Djaafar Les
noms de Dieu attestés actuellement dans les différentes régions du monde berbère
sont les suivants : « Öebbi » (kabyle, chaoui, chleuh,…),
« Ayuc »[1] (mozabite), et « Yalla » (touareg).
La première appellation provient de l’arabe
« ربي »
[ôabbI] qui signifie mon Dieu ou plus précisément mon maître / mon
seigneur. La deuxième est, du point de vue forme et
sens, d’origine berbère. Elle serait l’un des dérivés nominaux du verbe
« uc », donner, attesté en mozabite, etc, et dont la
variante en kabyle est « efk ». « Ayuc » signifie dans ce
cas le dispensateur de biens. Si on replace cette appellation dans son
contexte historique[2], on
peut dire qu’elle est en effet la traduction littérale de l’arabe « الوهاب ». La
troisième, sauf si une recherche plus avancée viendrait un jour prouver son
appartenance au fond chamito-sémitique commun, est également purement
berbère. C’est à partir de la racine monolitère « L » que
proviendrait « Yalla » en berbère touarègue, «אלוהים » [alOhIm], en hébreu, et « الله » [a5Ah], en arabe. En
berbère, ladite racine a deux significations qui sont très rapprochées, à savoir
« ili / tilin », exister / existence, et « ili / ayal /
ayla », posséder / possession. En arabe, il n’est attestée que
la deuxième signification dans l’énoncé « له » [l&hu], il a. Quant à l’hébreu, il ne
possède à notre connaissance aucune autre forme, ni verbale ni nominale, à
laquelle on peut rattacher le nom de Dieu en usage chez eux. Cela
nous incite à conclure que le véritable nom de Dieu en berbère est
« Yalla »[3]. Et vu l’existence en berbère – à l’opposé
de l’arabe et de l’hébreu où les deux appellations sont isolées – de toute
une série dérivationnelle dans laquelle figure le nom en question, il serait
fort probable que se soient du berbère que les deux langues sémitiques aient
emprunté, respectivement, «الله »
et «אלוהים ».
à noter que chacune de ces
langues sémitiques possède son propre nom de Dieu, à savoir « رب »
[ôab], maître et « יהוה » [j&hweh], il vit,
ce qui renforce encore ce que nous avons dit précédemment, car dans le
vocabulaire de base
les doublets sont souvent des emprunts. [1]
Cette forme est sans doute la variante de « Yakuc »
(de la racine KC « tikci, takuci, tiwci ») attestée - tel que
rapporté par les historiens - chez les Berghwata, fédération de tribus
berbères ayant traduit le Coran en berbère. (à ce sujet, voir l’ouvrage de
M.A.Haddadou Guide de [2] L’histoire
nous rapporte que les Mozabites étaient originaires de Tahert (l’actuelle
Tiaret) ; ils appartenaient à cette fédération-là qui avait traduit le
Coran en berbère et pratiquait un Islam adapté à la culture berbère (d’ailleurs
même actuellement certaines particularités de cet « Islam berbère »
subsiste encore chez les Mozabites) . Cela étant considéré comme une hérésie,
les Musulmans arabes et berbères leur déclarèrent la guerre sainte et les
firent fuir vers le sud. [3] La forme « ilu » diffusée par l’Académie
Berbère de Paris n’est attestée en fait nulle part dans le monde berbère. Mesaoudi Djaffar |
|
Numéro 24 Mai 2006 L’entretien : Tadiwennit
wartezreg akked Tahar Ouseddik sγur
Mohand Ait-Ighil Ṭṭaher
U-Seddiq : Azawar amaziɣ Ṭṭaher U-Seddiq d
amaru yesrewten deg tuget n wannaren n tira ; yura amezruy ddaw n uɣanib
angali. Tamaziɣt, tufa deg wul-is azduɣ, yesdekwel-itt-id, mačči deg tira
kan, ulamma s tlaba, tiɣimit tameslayt d tismin ɣef tferka. Ɣas iseggasen
zerrin ɣef wudem n Dda Ṭṭaher, banen-d ẓẓayet ɣef yiri maca, deg wallaɣ
sugten-as-d tamusni. Tayri n Dda Ṭṭaher, temmal ɣer umezruy amaziɣ. Inuda s
teɣzi n tudert-is ɣef tidet n yizri amaziɣ. Mi nerza ɣur-s, anagar neqqim yebda-d ameslay, fiḥel ma yefka-yaɣ
tallit i tuttra. Ṭṭaher U-Seddiq : win ur nessin amezruy n tmurt-ines, ur yezmir
ad d-yeg imal ɣef lsas iseḥḥan. Imaziɣen kkren-d deg wanzul n tmurt n
Lezzayer, deg Ṭasili. Dɣa kra n tgennarit i yellan din ad tafeḍ terqem s
tfinaɣ d wunuɣen i d-yeskunan lmal d yirgazen n yimar. Win yebɣan ad iwali
aya, ad yerzu ɣer usalag n Bardot (Lezzayer tamaneɣt). A tawlim iberǧeɣlalen
i d-yettwaleqḍen deg waṭas n tgennariyin. Asmi i yeṭṭuqet uɣref amaziɣ, llan wid i d-yulin ɣer ugafa, atan amek
wwḍen almi d Atlas. Ssya i d-yebda ucerreg gar yimaziɣen : llan wid iruḥen seg Cclef ɣer
Sanigal, uɣen isem n Izennaten. Aḥric-nniḍen yejba ɣer Ssiwa (Maser), uɣen
isem n Isenhajen. Ayen i yeɛnan imuras, a d-nader Ibn Gerwum Asenhaji, yefkan
ilugan i tikelt tamezwarut i tira n taɛrabt. Seg ucerrig-a i d-yekka beṭṭu gar yimaziɣen : Masensen Sifaks,
Yugurten d Buxus, … Tuttra : Send usteqsi ɣef waya, amek yettili Dda Ṭṭaher ? Ṭṭaher U-Seddiq : ussan-a, tekkreɣ-d seg usu, tedduɣ. Aḍar-iw
yesteḥla. Setta n wayyuren, nekk ḍerḥeɣ : ɣliɣ di tmeẓrit, yedda-yi
ukurbec deg tgecrart, yuf uḍar-iw. Tura, labas, lhiɣ acemma. Ad nemmreɣ ɣef
yessi, wagar-asent Faṭima, i d-ufiɣ ɣer yidis-iw, d imdukkal i d-yesteqsayen. Tuttra : mi neɣra ayen i turiḍ, neɣ mi nesla aɣanib n yisaragen
tefkiḍ, a naf tessuturteḍ acḥal n tikkal tiḥarkit. Amek iwala Dda Ṭṭaher Tiḥarkit-a ?
D ayen yuɣen tara deg yimaziɣen neɣ tusa-d kan akka ? Ṭṭaher U-Seddiq : truḥaɣ-d kan akka. Tiḥarkit ur telli deg-neɣ, d
awezɣi. Ulac win ara itecgen yal ass bla ma yeddekwel-d yiwen n wass. Akken i
s-qqaren : Tzemreḍ a tkelxeḍ argaz tal tikkelt, tzemreḍ aɣref yiwet n
tikkelt, maca werǧin a tkelxeḍ tantalit medden. Taluft n tiḥarkit, tifrat-is d taggara, a k-id-sfehmeɣ : akken
yebɣu umdan yesserwet neɣ yessedrem, maca taswiɛt taḥersant d tin n uɣelluy,
yeẓra anagar gma-s ara s-d-yemmudden afus. D ayen nwala gar-aneɣ. Tuttra : Iwimi i turiḍ amezruy ddaw uɣanib angani ? Ṭṭaher U-Seddiq : Abrid n uɣanib xtareɣ deg tira, bniɣ-t-id i yal
azzayri, am win ikecmen tasdawit am win iḥebsen deg uɣerbaz amenzu. Atan
iwumi i xtareɣ tira n umezruy s uɣanib angani. Dɣa anza i d-yemmalen belli aɣanib-a
yeɛjeb i lɣaci, tuget n wungalen i uriɣ nzan. Aɣanib semraseɣ d win yesseqdac
uselmad, yesfa. Yerna ur ilaq a nerwel i tidet : aswir n tɣuri n
yizzayriyen itezzi seg uswir amenzu almi d win n taggara n tesnawit. Tira,
ilaq a d-teglu s uqenneɛ d wayen ara yamen wallaɣ. A d-neddem ungal n Umerri,
yes-s ur bɣiɣ ara ad bnuɣ amezruy akken ladɣa i t-uran aṭas medden ;
amezruy iɣef tuget n yimeɣriyen rewwlen : yella-d ṭṭrad aseggas flan,
deg umḍiq flan, flan yenɣa flan, … Kemmleɣ tira s uɣanib-a angani, acku ẓriɣ ɛejbeɣ i yimeɣriyen-nneɣ.
Walaɣ seg teswiɛt ɣer tayeḍ ttfuktin-d. Tura, zemreɣ a d-aruɣ s uɣanib
asdawi, aɣref arqaq anwa ara yettkelfen yes-s. Tuttra : Amek i d-muggren ungal Umerri, tiwaculin n wid iɣef i
d-turiḍ zdaxel ? Ṭṭaher U-Seddiq : fehmeɣ imdanen iɣef tebɣiḍ a d-tmeslayeḍ. Asmi
i d-yeffeɣ ungal n Umerri, imawlan n twacult n Ɛli Wasel, wid ixedɛen Umerri ɣer
uḍebsi n seksu, nudan ɣef lkulunil Si Ɛezdin. Mi myagren yid-s,
nnan-as : « Twalam acu i yexdem Ṭṭaher U-Seddiq : yiwen n
uxennab n tmurt yerra-t d amjahed. » Si Ɛezdin, yerra-yasen-d :
« Ṭṭaher yura, yefka-yas azal d aɣelnaẓri. Ula d kunwi arum, rrem-t d
axennab. » Tuttra : Deg tira-inek, yegget wawal ɣef ṭṭrad di Lezzayer (Faḍma
n Ssumer, Umerri, Si Smaɛil, …) anda yezga umezruy deg tira-k ? Ṭṭaher U-Seddiq : Tura a k-d-iniɣ : lawan n tira ɣef ṭṭrad n
54, mazal ur d-yewwiḍ, acku ur ɛeddan ara xemsin n yiseggasen. Tuttra : Iwumi xemsi n yiseggasen ? Ṭṭaher U-Seddiq : Ayen ara d-tiniḍ, ass-a, kečč, zemreɣ a
t-skidbeɣ nekk. Akken daɣen ayen ara d-iniɣ nekk, tzemreḍ kečč a t-teskidbeḍ.
Maca mi zrin xemsin d aseggas, wid ara yarun d wid ur yekcim uraqi ɣef taluft
iɣef ara arun. Ilaq tura amdan a d-yelqeḍ ayen yellan, ur yettaǧǧa kra,
azekka a t-iɛeyyer. Tuttra : Maɛna ddunit ur tettcafaɛ. Lakul ur d-yettader deg
temsirin umezruy n tmurt Lezzayer kra yemjahden d cuhada ? Ṭṭaher U-Seddiq : A k-d-awiɣ amedya n taluft yeḍran di 80 d
Lmulud At Mɛemmer. Yella yiwen n uɣmis yura belli Lmulud ur yelli d aɣelnaẓri.
Ɛni ur cfin ara d anwa i iselken Belɛid Ɛebdeslam gar yifassen n lmut :
d nekk, i t-yewwin ɣer uxxam n Lmulud yefri-t din 12 n wussan. Neɣ alɣu i
d-yura i newwi nekk d Xalfa At Mɛemmer akken a t-id-ɣren imsertayen-nneɣ di
l’ONU. Neɣ M. Belḥusin, n Cmini (Sid Ɛic), iwumi rẓan aɣesmar deg useggas n
49 acku yemmeslay-d ɣef tmaziɣt. Neɣ Ssaɛid U-buẓar, nekki, … Mačči d yiwen. Tuttra : Amek twalam anda yelḥa uselmed deg uɣerbaz Azzayri seg
wasmi i tḥebsem aselmed ? Ṭṭaher U-Seddiq : Annan, yebna ɣef uqenneɛ : kečč mmeslay-d,
nekk a d-mmeslayeɣ, jerreb-iyi, a k-jerrbeɣ. Mi twalaḍ iselmaden di tmurt-nneɣ, tuget deg-sen ttmeslayen s wid
yemmuten « qala flan, raḍiya llahu ɛanɛu, … » fiḥel ma yiwen
deg-sen yeẓra d acu-tt. Xenqen axemmem n tarwa : « uskut la
tatakalem. » Annan d asteqsi, ambiwel. Akka ara yisin anelmad tameẓla yebnan gar tɣawsiwin i as-d-yezzin. Tuttra : Yella kra umaynut i d-tettheyyim ? Ṭṭaher U-Seddiq : Gar wayen yekfan, ɣur-i ɣer l’ENAL 3 n tektabin
(Lla Faḍma n Ssumer, Tagelda n Kuku, Imaziɣen). Deg tektab-a taneggarut,
mmeslayeɣ-d ɣef ukeččum n waɛraben ɣer tmazɣa. Ɣer tezrigin Asalu, fkiɣ
taktabt (Tissaṭin tizzayrin deg umezruy), ḥkiɣ-d deg-s amecwar lḥant tullasin
deg umezruy azzayri. Tuttra : I yisenfaren n usaru ? Ṭṭaher U-Seddiq : Deg yiwet n tallit, yeɛna-yi-d Ḥmed Racdi d
Lkulunel Si Ɛezdin, sutren-iyi-d ɣef usaru ara d-salin ɣef Lla Faḍma. Tlata
neɣ rrebɛa n wayuren nekk d aqdac ɣef usenfar. Mi t-kfiɣ, nnan-iyi-d :
« Xsara, kfan idrimen. » Ussan-a iɛeddan, terza-d ɛur-i yiwet n
terbaɛt si Lkanada, nnan-iyi-d : « nebɣa ad nessali asaru ɣef Lla
Faḍma n Ssumer. » Fkiɣ-asen ayen sɛiɣ. Tura, ad d-yeffeɣ neɣ xaṭi ur ẓriɣ. Mohand Ait Ighil,
1993 Numéro 24 Mai 2006
Sur
|
[1] Tafelwit
(ti–wa) : « tableau(x) », Amawal,
Tiẓ. Imedyazen, Paris, 1980, sb. 128.
[2] Tahregt : « inspiration », Amawal, Tiẓ. Imedyazen, Paris, 1980, sb. 102.
[3] Taklut : « peinture », Amawal,
Tiẓ. Imedyazen, Paris, 1980, sb. 113.
[4] Tadfi
(ti–yin) : « plaisir(s), Amawal,
sb.113.
[5] Ameɤrad : « univers », Amawal, sb. 129.